Pål Larsson Kukkoinen

ca. 1590 - ca. 1665  (75 år)

• Navn	Pål Larsson Kukkoinen
  Fødsel	ca. 1590	Finland   [1]
  Køn	Mand
  Ane-nr.	Ane 12.873 (Plannthin)
  Død	ca. 1665	Långenäs skog, Gräsmark Församling, Värmland Län   [1]
  Person-ID	I37642	anebasen
  Sidst ændret	28 jul. 2022

  
  

  Børn	1. Kristopher Pålsson Kukkoinen,   f. 1620, Långenäs skog, Gräsmark Församling, Värmland Län d. 22 apr. 1692, Långenäs (skog), Gräsmark Församling, Värmland Län (Alder 72 år)   2. Lars Pålsson Kukkoinen,   f. ca. 1620, Långenäs skog, Gräsmark Församling, Värmland Län d. 1698, Långenäs, Gräsmark Församling, Värmland Län (Alder 78 år)   3. Bertil Pålsson Kukkoinen,   f. ca. 1630, Långenäs, Gräsmark Församling, Värmland Län d. ca. 1715, Timbonäs, Gräsmark Församling, Värmland Län (Alder 85 år)   4. Pål Pålsson Kukkoinen,   f. ca. 1635, Långenäs skog, Gräsmark Församling, Värmland Län d. 1695, Timbonäs, Gräsmark Församling, Värmland Län (Alder 60 år)
  Familie-ID	F13703	Gruppeskema  |  Familietavle
  Sidst ændret	2 okt. 2023

  
  

• Notater

  Noteringer(Kenneth Alexis Bergman) Barn: Bertil Pålsson Kukkoinen Erik Pålsson Kukkoinen Kristoffer Pålsson Kukkoinen Pål Pålsson Kukkoinen Lars Pålsson Kukkoinen död 1698-05-29 "gammal man" -- Flyttade Pål till Timbonäs där sonen Bertil finns? familj.bergqvist.info/dok/FamBergqvist-Finnskogen_kaellista.pdf -- "Sammandrag av Frysdals härads domböcker 1602-1700" Gunnar Almqvist -- Pål Larsson i Långenäs bötfälls för att han mot förbud sålt älghudar. Dessutom skall han vid nästa ting stå till svars efter beskyllningar från såväl norsk som svensk sida om rovjakt som han och hans drevkarlar bedriver och som alldeles utöder viltstammen. Till dess belägges hans egendom med kvar- stad. 1634 ht -- Pål i Långenäs bötfälls för oljud vid tinget. 1640 vt 22 -- Pål i Långenäs tvistar med Mats på Spettungenskogen om en äng. 1640 ht 17 -- Pål Larsson i Långenäs och Jakob Andersson i Kymmen har blivit osams om den kvarn som Jakob uppbyggt i deras gemensamma fall och varav Pål löst hälften för 8 rd. Inför rätta förliks de om att Pål får sina 8 rd tillbaka och kan om han vill bygga sig en egen kvarn. 1646 vt13 -- Efter avlidne Håkan Nilsson i Aplung intages i nämnden Pål Larsson i Långenäs. 1651 vt 2 -- Olof Jonsson i Ås (ÖE) intages i nämnden, i stället för Bengt Jonsson i Stavik vid detta ting men sedan för Pål Larsson i Långenäs, som avsagt sig av åldersskäl. 1657 vt 1 -- Enl, prästen Olof Linderholm, född i Vasserud, Fryksände, 1762, ska den förste bosättaren i Långnäs och Timbonäs vara Paul (Påvel) Kekoisia, född i Finland ca 1600, finns även uppgiften ca 1590. Troligen "Påvel i Långnäs" alias Påhl Larsson Kokkoinen. Kom enl uppgift direkt från Finland och köpte Timbonäs och Långnäs för 17 Riksdaler. Senare utökade hans söner markinnehavet visar köpehandlingar. Att finska namnet var Kekoisia framgår även av Oskar Paulssons "Långnäs hemman". Bosatt i Långnäs men flyttade till Timbonäs ca 1665. Då Påhl varit instämd till tinget ett otal gånger, ansågs han besitta de rätta kvalifikationer och ha rutin nog att bli nämdeman, vilket han var 1651 - 1657. -- I jordeboken 1626 uppfördes även nybyggena Kymmen (Kimshough) och Långenäs som 1/8 hemman, tydligen efter tilländalupna sex frihetsår, dessa tvenne dock som krono. Av dessa fem bosättningar uppvisar de båda sistnämnda en mycket lugn och stabil utveckling. Kymmen upptogs av finnen Jakob Andersson, och efter honom fortsatte sönerna Isak och Olof skötseln och uppodlingen av hemmanet. I Långenäs åter började Påvel Larsson bryta mark och bygga hemman. Denna Påvel var utan tvivel en av de mest betydande männen under 1600-talet i hela det finska bosättningsområdet väster om Fryken. Säkerligen medförde han vid sin ankomst till Fryksdalen en viss förmögenhet, som gav honom möjlighet att av markägarna lösa bördsrätten till hemmanet men även att utvidga detta betyydligt genom köp av närliggande marker såsom en skogstrakt Brånen 1629 och delar av ulvsbyböndernas utskogar år 1647. Med tiden blev han också en mångbetrodd man som anlitades att biträda vid uppkommande ärenden bland finnarna och även vid ingången av året 1651 valdes till den förste finske nämndemannen i Fryksdalen. Han torde ha avlidit omkring år 1663, efter vilket år hans söner Christopher och Lars börjar uppträda i längderna och tydligen övertagit skötseln av hemmanet. -- www.sprakochfolkminnen.se/download/18.5850f85e15732ead0b3594/1474126385192/Svenska+landsm%C3%A5l+och+Svenskt+folkliv_1988_bilaga.pdf

  
  

• Kilder

  [S1528] Kenneth Alexis Bergmans hemsida, (http://kenalexis.se).