Eskil Magnusson

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 24.2745137 (Plannthin)

Familie/Ægtefælle/Partner: Ukendt. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 23.1372569 (Plannthin)
• Ane-nr.: Ane 24. 2745177 (Plannthin)

Familie/Ægtefælle/Partner: Ukendt. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 22.686285 (Plannthin)
• Ane-nr.: Ane 23.1372589 (Plannthin)

Notater:

Västergötlands lagmanslängd https://wadbring.com/historia/sidor/vglag2.htm

Familie/Ægtefælle/Partner: Hafrid Sigtryggsdotter Boberg. Hafrid blev født i 1229 i Skaraborg; døde efter 20 OKT 1286. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 21.343143 (Plannthin)
• Ane-nr.: Ane 22.686295 (Plannthin)

Notater:

Note om Bengt Hafridssons ätt: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Bengt_Hafridssons_%C3%A4tt#TAB_1

En okänd man (möjligen med namnet Gustav). Var gift med Hafrid Sigtryggsdotter, som levde ännu 21.10 1286 och var dotter till Sigtrygg Bengtsson (Boberg) troligen i äktenskap med en halvsyster till Birger jarl. Hafrids dotter Ramfrid är tydligen identisk med Ramfrid Gustavsdotter, som blev gift först med en Ulvase och sedan med lagmannen i Tiundaland Israel Andersson (And), och det är tänkbart, att Ramfrid Gustavsdotter var helsyster till Hafrids nedan nämnde son, men de båda syskonens användande av patronymikon respektive matronymikon tyder kanske snarast på att de voro halvsyskon. Antagandet att Hafrid varit gift först med västgötalagmannen Gustav och sedan med dennes efterträdare Peter Näf, är obestyrkt.

Son till Hafrid Sigtryggsdotter:

Familie/Ægtefælle/Partner: Margareta Bengtsdotter. Margareta blev født før 1260 i Östergötland; døde efter 1315 i Västergötland. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Noter(Geni Tree)

Kristina Gustavsdotter (Näf)

Björn Näf ingick äktenskap med en "syster(dotter Sic!)" till Bengt hafridsson, lagman i Västergötland. Av kronologiska skäl förefaller det stämma, det förefaller även troligt att binamnet "näf" tagits från hustruns sida.

1 Björn näfs ätt. Den förste, som veterligen i vårt land fört två korslagda färlor i vapnet, är riddaren och riksrådet Björn näf) (säkert belagd 1276—96), som på sin ännu bevarade gravsten i Varnhems kloster uppges ha tjänat Birger jarl och varit konung Magnus ladulås' lärare. Hans hustru var systerdotter till västgötalagmannen Bengt Hafridsson och befryndad med kungaätten.

https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=14612

Kan hon ha hetat Ragnfrid, Katarina, Tove eller Kristina

SDHK-nr: 1353

Utfärdat: 12861021, Baltak Innehåll: Håfrid Sigtryggsdotter upprättar sitt testamente; till nunneklostret i Gudhem skänker hon sina gods i Espered(?)1 med alla tillägor samt sitt kapell vid den heliga Katarinas altare på samma plats, där hon även väljer sin gravplats, till klostret i Varnhem 1 mark lödigt, till vart och ett av klostren i Västergötland 1 mark lödigt, till hospitalen i Lödöse och Skara 1 mark lödigt vardera, till varje sockenpräst i de socknar, där hon äger gods, 1 mark penningar och till kyrkan i ”anguthorp” 1 åker. Vidare friger hon Tove och hennes två spädbarn samt stadfäster ånyo en gåva till sin dotter Kristina från Gudhem. Hon kungör dessutom att hon gjort ett jordabyte med sin son herr Bengt, varvid hon tilldelat honom sina gårdar ”hualstadhi” och ”hørydhær” och i utbyte fått gårdarna ”grafryd” och ”espiryd” ur hans farsarv; därefter skänkte hon nämnda ”grafryd” till sin dotter Ragnfrid. Medlare i denna överenskommelse var herr Håkan Tunesson, herr Magnus Knutsson, herr Ormer, herr Peter från ”anguthorp” m.fl. Sigillanter är kung M(agnus) av Sverige, biskopen i Skara, herr Magnus Knutsson, prästen Peter i ”anguthorp” och utfärdaren.

SDHK-nr: 1698

Utfärdat: 12960600 Innehåll:Björn ”Neff” och hans hustru Kristina, Tomas Jonsson och hans hustru Katarina, Karl Gregersson och hans hustru Ragnburg samt Ragnvald ”Vlwasæ son” kungör att de givit fru Ragnfrid, änka efter lagmannen Israel i Tiundaland, sitt godkännade och sin tillåtelse att under hennes livstid fritt förfoga över det gods i ’norra’ Sverige i sin helhet, som hon fått i morgongåva och ärvt efter sin son och sin make, på villkor att allt hennes fäderne- och möderneärvda gods i övriga Sverige i sin helhet lämnas till dem själva eller dem, som är fru Ragnfrids lagliga arvingar vid hennes död. Sigillanter är utfärdarna, kung B(irger), marsken Th. Knutsson, lagmannen Bengt i Västergötland, Lars Boberg och domprosten Andreas i Uppsala

Notater:

Noter(Geni tree)

Mellan liljan och sjöbladet (2008 & 2009) Författare: Bo J Theutenberg Förlag: Skara stiftshistoriska sällskap (www.skarastiftshistoriska.nu).
Del 1:1 (ISBN 978-91-977365-2-7 utkom 2008 (790 sidor.)
Del 1:2 (ISBN 978-91-977366-1-9 utkom 2009 (514 sidor). Del 1:2 innehåller bilagor, 537 noter, 29 kartor, 31 genealogiska tabeller och ett omfattande personregister till Del 1:1.

Om fru Ramfrid däremot skulle avlida i Västergötland (in vesgocia), hennes hembygd, föreskriver hon i sitt testamente att hon önskade bli begravd hos sin far (Gustav) i Vårfrukyrkan i Skara, alltså Skara domkyrka. Med intill visshet gränsande sannolikhet är hennes far Västergötlands lagman (1260-1270-talet) Gustav Petersson (troligen lejon), som bör vara son till Västergötlands lagman 1246-1253 Peter Näf (lejon). Fru Ramfrids bror Bengt Hafridsson (lejon), som benämns med metronymikon efter sin mor Hafrid Sigtryggsdotter /Boberg/), var Västergötlands lagman ca 1291-ca 1307). Man ser här en rad av Västergötlands lagmän med Folkungasläktens lejon-vapen, vilken släkt fru Ramfrid således tillhörde. (Om fru Ramfrid Gustavsdotter se Theutenbergs artikel "Västergötlands lagmän - Algotssöner och Folkungar" publicerad i Biskopen och törntaggen, Skara 2004, sid 245-321).

--------------------------

En fråga om Fru Ramfrid Gustavsdotter (lejon). I sin testament av den 28-02-1302 (DS 1373) föreskrev (enligt Bo Theutenberg) “att om hon skulle avlida i ‘övre Sverige’ (superiori swecia), hon ville begravas invid sin 2:e make Upplands lagman Israel Andersson (And) i Uppsala domkyrka, närmare bestämt i S:t Nicolai kapell …. Om fru Ramfrid däremot skulle avlida i Västergötland (in vesgocia), hennes hembygd, föreskriver hon … att hon önskade bli begravd hos sin far (Gustav) [Petersson] i Vårfrukyrkan i Skara, alltså Skara domkyrka.” Vet man hennes begravningsplats?

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/418490.html?1410568228

Familie/Ægtefælle/Partner: Ulsåse. [Gruppeskema] [Familietavle]

Familie/Ægtefælle/Partner: Israel Andersson And. Israel blev født før 1260; døde i 1289 i Uppsala. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 20.171572 (Plannthin)

Notater:

Note om Bengt Hafridssons ätt: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Bengt_Hafridssons_%C3%A4tt#TAB_2

Kristina. Nämnes som levande endast 1346 och kallas då »domina» och var alltså då gift med eller änka efter en riddare. Hon torde vara mor till Johan Knutsson (Tre rosor) eftersom denne och hans syster Märta nämna Ramfrid Bengtsdotter som sin moster och Johan Knutssons son sedermera västgötalagmannen Knut Jonsson 1432 nämner sin farmor såsom fru Kristina i Hanaström, nu Haneström, i Fuxerna sn i Flundre hd i Västergötland.

Familie/Ægtefælle/Partner: Knut Jönsson Tre rosor. Knut blev født cirka 1290; døde efter CA. 1345. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 19.85786 (Plannthin)
• Ane-nr.: Ane 20.171574 (Plannthin)

Familie/Ægtefælle/Partner: Halsten Petersson Halv Lilja. Halsten (søn af Ingrid Asbjörnsdotter) blev født cirka 1316; døde den 1 mar. 1398. [Gruppeskema] [Familietavle]

Familie/Ægtefælle/Partner: Magnus Uddolfsson Oxpanna. Magnus døde efter 1365. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Beskæftigelse: 1359; Domprovst i Skara

Notater:

Adelsvapen-Wiki: Tre rosor https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tre_rosor

TAB 2
Jon Knutsson (son av Knut Tab. 1). Gift 1:o före 1360 med en dotter till Nils Tyrgilsson (Färla) och Ingeborg Eskilsdotter (Lejonlilja). Gift med Märta Jönsdotter (som gifte om sig före 1386 med Björn Elefsson), dotter av riddaren och riksrådet Jöns Hiärne och Christina Nilsdotter (Rane Jonssons ätt).

Barn

2. Knut Jonsson Se Tab. 3

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 18.42893 (Plannthin)

Notater:

Noter(Wikipedia om Halsten Peterssons ätt)

Halsten Peterssons ätt, också kallad halv lilja, är ett nutida konventionellt namn på en svensk medeltida frälseätt som fått sitt namn från stamfadern, riddaren och fogden Halsten Petersson. Ätten utdog innan Sveriges Riddarhus grundades 1625, varför den aldrig introducerades där som adelsätt. Ättens medlemmar förde en röd styckad skyld, med en halv gyllene lilja lagd balkvis i övre fältet.

Släkttavla (Två jordbyten från 1377 och 1380 ger god inblick i flera medlemmars inbördes släktskap)

1. generation

Halsten Petersson, riddare (1355), godsägare och fogde. Hans ursprung är okänt, men en (halv)bror är nämnd, Arvid Petersson, vilken förde en sparre i vapnet. 1336 och 1338 gods som tack för trogen tjänst. fick han av kung Magnus Eriksson men deltog i kung Erik Magnussons uppror mot sin far, och omtalas bland Eriks fem löftesmän 1357, men uppges avliden 1 mars 1358.[3] Gift med Märta (Margareta) Knutsdotter (Tre Rosor till Mörby), dotter till Knut (Tre Rosor till Mörby) och Kristina Bengtsdotter i Haneström, dotter till lagmannen i Västergötland Bengt Hafridsson.[4] [5]

2. generation

1. Johan Halstensson

3. generation
1. Halsten Johansson. Enligt Peder Månsson Utter (1566-1623) i (Collectanea genealogica) förde Halsten Johansson en styckad sköld med övre halvan av en delad (ej kluven) lilja ginbalksvis i övre fältet. Enligt samma källa var Halsten far till Håkan Halstensson.[6] [7]
1.1 Håkan Halstensson, riddare, nämnd 1346-1380. [8] Gift med Bengta, dotter till riddaren och riksrådet Sigge Magnusson (Vinstorpaätten, Håkan Tunessons ätt) och Ramborg. [9] [10]
1.1.1 NN Håkansdotter, gift med Ulf Bengtsson (Sparre av Hjulsta och Ängsö), föräldrar till bland andra biskp Sigge i Strängnäs.
2. Sven Jonsson (halv lilja) til Dinglevik, Steneby, död omkring 1484, var en väpnare och skrev sig till Dingelvik, vilket var en frälsegård, senare ett säteri i (Steneby socken), och gifte sig den 5 oktober 1449[11] på Stola med en Ingeborg Bytesdotter, troligtvis dotter till Tore Byting. Tre barn är kända:
2.1 Ragnhild Svensdotter (halv lilja) til Dinglevik, Steneby
2.2 Karin Svensdotter (halv lilja)
2.3 Botilla Svensdotter (halv lilja)
2. Thord Halstensson
3. Knut Halstensson (halv lilja) var gift med Katarina Guttormsdotter, dotter till Guttorm Toresson (kluven sköld) och Inga Gregersdotter (Malstaätten)[5]
4. Håkan Hallstensson. [5] Fick under inbördeskriget 1364 sina gods indragna av kung Håkan Magnusson, vilka Håkan gav till Nils Bengtsson (Lejonansikte, Bengt Nilssons ätt)[5]

Källor
* Äldre svenska frälsesläkter I, s. 101
* H. Gillingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden (1952), s. 47 f. och s. 739 med not 58
* Halsten Peterssons ätt på roskildehistorie.dk

Familie/Ægtefælle/Partner: Margareta Knutsdotter Tre Rosor. Margareta (datter af Knut Halstensson Halv lilja og Katarina Guttormsdotter (split shield)) blev født cirka 1400; døde cirka 1473. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Noter(Wikipedia om Halsten Peterssons ätt)

Barn af Halsten Petersson: nævnt Thord Halstensson

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 19.85787 (Plannthin)

Notater:

Noter(Wikipedia om Halsten Peterssons ätt)

Barn af Halsten Petersson: Knut Halstensson (halv lilja) var gift med Katarina Guttormsdotter, dotter till Guttorm Toresson (kluven sköld) och Inga Gregersdotter (Malstaätten)

***

SDHK-nr: 10897
Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Knut Halstensson kungör att han i närvaro av Gisle Uddsson och Nils Petersson i Länna på sin hustru Katarina Guttormsdotters vägnar överenskommit med ärkebiskop Birger (Gregersson) i Uppsala och Kettil Johansson angående det gods och de ägodelar som hans hustru ärvt efter sin moder Inga Gregersdotter, fru Katarina (Johansdotter) i Sund och biskop Tomas i Växjö, samtliga framlidna. Utfärdaren och hans hustru får 6 markland och 6 1/2 öresland jord, nämligen i Utlunda i (Roslags-)Bro socken 22 öresland och fem torp därunder samt ön Idö i Vätö socken, i Morberga i Bälinge socken 14 öresland, i Malsta (i Malsta socken) 1 markland, i Sund i (Roslags-)Bro socken 6 öresland samt i Torsholma i Frösunda socken 4 1/2 öresland. Utfärdaren erkänner sig på sin hustrus vägnar ha uppburit allt detta och kvitterar ärkebiskop Birger och Kettil Johansson.

Brevet beseglas av riddarna Karl Ulfsson, lagman i Uppland, Arvid Gustavsson, lagman i Österland, samt väpnarna Gisle Uddsson och Nils Petersson.

Familie/Ægtefælle/Partner: Katarina Guttormsdotter (split shield). [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Noter(Wikipedia om Halsten Peterssons ätt)

Barn af Halsten Petersson: Håkan Hallstensson. Fick under inbördeskriget 1364 sina gods indragna av kung Håkan Magnusson, vilka Håkan gav till Nils Bengtsson (Lejonansikte, Bengt Nilssons ätt)

***

Halsten Peterssons Æt Halv lilje: https://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/svenske/Halsten/Halsten.htm

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 17.21447 (Plannthin)
• Beskæftigelse: Våbensmed

Notater:

Noter(Geni tree)

Mange oplysninger

Familie/Ægtefælle/Partner: Ingeborg Toresdotter Byting, Til Stola. Ingeborg blev født efter CA. 1410 i Stola Herrgård, Strö Sokn, Lidköping, Västergötland; døde efter 1460 i Håberg herrgård i Flo Sokn, Grästorp, Västergötland. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 18.42894 (Plannthin)

Familie/Ægtefælle/Partner: Johan Halstensson Halv lilja. Johan (søn af Halsten Petersson Halv Lilja og Märta Knutsdotter Tre rosor till Mörby) blev født cirka 1360 i Sverige; døde efter 1420 i Dal Herregård, Dingelvik, Bengtsfors, Älvsborgs län (Västra Götalands län). [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 16.10724 (Plannthin)

Familie/Ægtefælle/Partner: Olav Amundson Holter, Stjerne under Sparre. Olav blev født i fra 1445 til 1450 i Holter Gård, Nes, Akershus, Norge; døde cirka 1503 i Holter Gård, Nes, Akershus, Norge. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 17.21447 (Plannthin)
• Beskæftigelse: Våbensmed

Notater:

Noter(Geni tree)

Mange oplysninger

Familie/Ægtefælle/Partner: Ingeborg Toresdotter Byting, Til Stola. Ingeborg blev født efter CA. 1410 i Stola Herrgård, Strö Sokn, Lidköping, Västergötland; døde efter 1460 i Håberg herrgård i Flo Sokn, Grästorp, Västergötland. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 15.5362 (Plannthin)

Notater:

NOTE(Geni tree)

Stub 51 (17.6.1574) -'Anno 1574, Sanct Botuulphi, schulle Amund Aass Suend Reersenn Ammund Skandzghaard, Olluff Arnnesenn, olluff Halluordsenn, møde paa Eitzuold, vnnder viij ørtig och xiij marc sag eller thieris ombudtzmenndt, Och tha Ammund Aas skelligenn adt bewijsse, adt Halluordt Semingsen och hustru Anne, forlod thieris dotther Dorrethe Halluordzdotther, huis mystycke hun haffde brugit i thierisgaard, medt skellige widtnne, aff thennom som wore medt i brullepit eller giffterøllit.

* Kilde: https://:forum.arkivverket.no

Gjest Frank Johansen etterlyser 25 januar 2005 i [#27453] Holter-Halstein-Os (Romerike og Solør)-Arkiv... debattanter som har betenkeligheter med å akseptere tidligere slektsforskeres nedtegnelser om Holterslekta på Romerike og Solør. Det eneste svaret på henvendelsen kommer 22 August 2007 fra Tore H Vigerust der han skriver at han ikke forstår problemstillingen.
I ovenstående "Stub 51 (17.6.1574), er Halvor Semingsen og Anne Olavsdatter nevnt som ektefeller, og fordi ingen nye sikre forskningsresultater har sett dagens lys i løpet av de siste 14 år, bør profilen være uforandret inntil videre.
Finn C. Marthinsen.

Hun var gift med Halvor Semingson Voll i Grue.

Familie/Ægtefælle/Partner: Halvor Semingson Voll. Halvor blev født cirka 1470 i Voll, Kirkenær, Grue, Hedmark, Norge; døde cirka 1540 i Voll, Kirkenær, Grue, Hedmark, Norge. [Gruppeskema] [Familietavle]

Familie/Ægtefælle/Partner: Peder Herlogson Kalips (Hudfat). Peder blev født i 1494 i Torsnes, Østfold, Norge; døde i 1564 i Sarpsborg, Østfold, Norge. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 16.10724 (Plannthin)

Familie/Ægtefælle/Partner: Olav Amundson Holter, Stjerne under Sparre. Olav blev født i fra 1445 til 1450 i Holter Gård, Nes, Akershus, Norge; døde cirka 1503 i Holter Gård, Nes, Akershus, Norge. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 14.2681 (Plannthin)

Notater:

Noter(Geni tree)

Han ble født på Voll Vollsnes gård i Kirkenær på Grue i Hedmark, Norge.

* Vinger bygdebok: Skansgården https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2012022308180?page=111
* Sør Odal bygdebok 1-5 s: Side 267 nevnt som vitne https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2017081648035?page=269

Han ble ført som ett av to vitner i en sak for sin potensielle halvbror Hans Halvorsen i 1573-1574. Fremgår på side 268 i Sør-Odal bygdebok. Trolig var de halvsøsken og hadde felles far i Halvor Sæmingson Voll. I Norsk Slektshistorisk Tidsskrift(NST) fra Lars Løberg i 1998 i hefte nr. 3 på side 209 fremstilles han som sønn av Halvor Sæmingson og Anne Olsdatter fra Holterætta. Det påpekes at slektssammenhengen imidlertid ikke er bevist.

* Grueboka 2 1: Gården Voll https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2017052207353?page=249

***

Note(Geni tree)

Datter av Amund Skansgården som nevnes 1572-1574 (artikkel av Lars Løberg i Slektshistorisk Tidsskrift 1998 s. 209).

Løberg antyder at Amund kan ha vært sønn av Halvor Sæmundson (nevnt Solør 1518 og Brandval 1523) og Anna Olsdotter, Oluf Kalips moster, som iflg. Løberg og Weiding (Slektshistorisk Tidsskrift 1989, tavle s. 109) var datter av Olav Amundson Holter (nevnt 1491-99), sønn av Gyrid og Amund Jonsson, sønn av Jon Holteson, sønn av Rønnaug og Holte Gunnarson, nevnt 1353-1371) og Bothild Svensdotter, datter av Sven Jonson på Dingevik og Ingeborg, datter av Holmfrid Jonsdotter (nevnt 1478) og Tore Byting (nevnt 1416-1439). Berger Skansgården var den sentrale blant innløserene av kalipsgodset. I en lengre periode skattet han av mer en halvparten av kalipsgodset som ble innløst av folk fra Solør og Eidskogen. Det viser seg nå at han skattet av dette godset på vegne av kone og stebarn, noe som bevises av kombinasjon av to dokumenter som belyser skifteoppgjøret blandt stebarna. Jon Åsmundson (Amundsen) Utgården stevnet medarvingene sine for tinget på Breen 11/10 1639 til et riktig skifte etter Peder og Sigrid Gjøsegården. Av saken fremgår at Peder og Sigri hadde to sønner og 10 døttre, hvorav Jon var sønn av eldste sønn mens de øvrige 11 søsken fortsatt var i live. Jordegodset besto av 2 huder i Gjøsegården med bygsel over ytterlige 2 huder, 2 huder med byksel i Botner , 8 skinn med bygsel i Lyssand og 7 skinn med bygsel i Korsengen. Alle tre i Berger sogn i Brandval.1 hud med bygsel over ytterligere 1 hud i Fenstad i Nes og 9 skinn i Haug i Grue. Samtidig ble det også mellom de 11 gjenlevende søsken skiftet godset efter farsøsteren Åse Mørdre, som var 1/2 hud i Gjøsegården, 3 skinn i Fenstad og 3 1/2 lispund og 1 remål i Spikset i Sør-Odal. Av skiftet kommer ellers fram at Berger Skansgården som barnas stefar hadde betalt førstebygsel for Gjøsegården samt 20 daler for Botner. Det andre dokumentet er dom avsagt på Nor tingstue 1/7 1625 i en sak hvor Erland Fenstad (Finstad) i Nes saksøker Berger Skansgården og Tørjer Stemsrud for et makeskifte de hadde foretatt i 1614 hvor Berger hadde gitt Torgeir 2 pund rente i Fenstad mot 2 pund rente i Røtnes. Berger hevder i saken at makeskiftet var skjedd i hustruens levende live og med hennes samtykke og at Erland på sin hustrus vegne hadde fått like godt gods med de andre hennes søsken sonm var i Farset 1 1/2 pund årlig landskyld og bygsel, 1/2 pund i Fenstad foruten det han fulgte av kaklipsgods. Når kalipsgodset er skiftet på

Familie/Ægtefælle/Partner: Syneva Addsdatter. [Gruppeskema] [Familietavle]

Familie/Ægtefælle/Partner: Anna Olavsdatter Skansgaarden. Anna blev født i 1520 i Nes, Akershus, Norge; døde efter 1570 i Vinger Sokn, Hedmark, Norge. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Beskæftigelse: fra 1565 til 1567; Kansler i Norge

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 15.5362 (Plannthin)

Notater:

NOTE(Geni tree)

Stub 51 (17.6.1574) -'Anno 1574, Sanct Botuulphi, schulle Amund Aass Suend Reersenn Ammund Skandzghaard, Olluff Arnnesenn, olluff Halluordsenn, møde paa Eitzuold, vnnder viij ørtig och xiij marc sag eller thieris ombudtzmenndt, Och tha Ammund Aas skelligenn adt bewijsse, adt Halluordt Semingsen och hustru Anne, forlod thieris dotther Dorrethe Halluordzdotther, huis mystycke hun haffde brugit i thierisgaard, medt skellige widtnne, aff thennom som wore medt i brullepit eller giffterøllit.

* Kilde: https://:forum.arkivverket.no

Gjest Frank Johansen etterlyser 25 januar 2005 i [#27453] Holter-Halstein-Os (Romerike og Solør)-Arkiv... debattanter som har betenkeligheter med å akseptere tidligere slektsforskeres nedtegnelser om Holterslekta på Romerike og Solør. Det eneste svaret på henvendelsen kommer 22 August 2007 fra Tore H Vigerust der han skriver at han ikke forstår problemstillingen.
I ovenstående "Stub 51 (17.6.1574), er Halvor Semingsen og Anne Olavsdatter nevnt som ektefeller, og fordi ingen nye sikre forskningsresultater har sett dagens lys i løpet av de siste 14 år, bør profilen være uforandret inntil videre.
Finn C. Marthinsen.

Hun var gift med Halvor Semingson Voll i Grue.

Familie/Ægtefælle/Partner: Halvor Semingson Voll. Halvor blev født cirka 1470 i Voll, Kirkenær, Grue, Hedmark, Norge; døde cirka 1540 i Voll, Kirkenær, Grue, Hedmark, Norge. [Gruppeskema] [Familietavle]

Familie/Ægtefælle/Partner: Peder Herlogson Kalips (Hudfat). Peder blev født i 1494 i Torsnes, Østfold, Norge; døde i 1564 i Sarpsborg, Østfold, Norge. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 13.1341 (Plannthin)

Notater:

NOTE(Geni tree)

* Romedalboka: Gården Jønsberg https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2010111706001?page=215

Familie/Ægtefælle/Partner: Ukendt. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Note(Geni tree)

Datter av Amund Skansgården som nevnes 1572-1574 (artikkel av Lars Løberg i Slektshistorisk Tidsskrift 1998 s. 209).

Løberg antyder at Amund kan ha vært sønn av Halvor Sæmundson (nevnt Solør 1518 og Brandval 1523) og Anna Olsdotter, Oluf Kalips moster, som iflg. Løberg og Weiding (Slektshistorisk Tidsskrift 1989, tavle s. 109) var datter av Olav Amundson Holter (nevnt 1491-99), sønn av Gyrid og Amund Jonsson, sønn av Jon Holteson, sønn av Rønnaug og Holte Gunnarson, nevnt 1353-1371) og Bothild Svensdotter, datter av Sven Jonson på Dingevik og Ingeborg, datter av Holmfrid Jonsdotter (nevnt 1478) og Tore Byting (nevnt 1416-1439). Berger Skansgården var den sentrale blant innløserene av kalipsgodset. I en lengre periode skattet han av mer en halvparten av kalipsgodset som ble innløst av folk fra Solør og Eidskogen. Det viser seg nå at han skattet av dette godset på vegne av kone og stebarn, noe som bevises av kombinasjon av to dokumenter som belyser skifteoppgjøret blandt stebarna. Jon Åsmundson (Amundsen) Utgården stevnet medarvingene sine for tinget på Breen 11/10 1639 til et riktig skifte etter Peder og Sigrid Gjøsegården. Av saken fremgår at Peder og Sigri hadde to sønner og 10 døttre, hvorav Jon var sønn av eldste sønn mens de øvrige 11 søsken fortsatt var i live. Jordegodset besto av 2 huder i Gjøsegården med bygsel over ytterlige 2 huder, 2 huder med byksel i Botner , 8 skinn med bygsel i Lyssand og 7 skinn med bygsel i Korsengen. Alle tre i Berger sogn i Brandval.1 hud med bygsel over ytterligere 1 hud i Fenstad i Nes og 9 skinn i Haug i Grue. Samtidig ble det også mellom de 11 gjenlevende søsken skiftet godset efter farsøsteren Åse Mørdre, som var 1/2 hud i Gjøsegården, 3 skinn i Fenstad og 3 1/2 lispund og 1 remål i Spikset i Sør-Odal. Av skiftet kommer ellers fram at Berger Skansgården som barnas stefar hadde betalt førstebygsel for Gjøsegården samt 20 daler for Botner. Det andre dokumentet er dom avsagt på Nor tingstue 1/7 1625 i en sak hvor Erland Fenstad (Finstad) i Nes saksøker Berger Skansgården og Tørjer Stemsrud for et makeskifte de hadde foretatt i 1614 hvor Berger hadde gitt Torgeir 2 pund rente i Fenstad mot 2 pund rente i Røtnes. Berger hevder i saken at makeskiftet var skjedd i hustruens levende live og med hennes samtykke og at Erland på sin hustrus vegne hadde fått like godt gods med de andre hennes søsken sonm var i Farset 1 1/2 pund årlig landskyld og bygsel, 1/2 pund i Fenstad foruten det han fulgte av kaklipsgods. Når kalipsgodset er skiftet på barna, innebærer det at det var dem og ikke Berger som var innløsningsberettigede.

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 14.2681 (Plannthin)

Notater:

Noter(Geni tree)

Han ble født på Voll Vollsnes gård i Kirkenær på Grue i Hedmark, Norge.

* Vinger bygdebok: Skansgården https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2012022308180?page=111
* Sør Odal bygdebok 1-5 s: Side 267 nevnt som vitne https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2017081648035?page=269

Han ble ført som ett av to vitner i en sak for sin potensielle halvbror Hans Halvorsen i 1573-1574. Fremgår på side 268 i Sør-Odal bygdebok. Trolig var de halvsøsken og hadde felles far i Halvor Sæmingson Voll. I Norsk Slektshistorisk Tidsskrift(NST) fra Lars Løberg i 1998 i hefte nr. 3 på side 209 fremstilles han som sønn av Halvor Sæmingson og Anne Olsdatter fra Holterætta. Det påpekes at slektssammenhengen imidlertid ikke er bevist.

* Grueboka 2 1: Gården Voll https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2017052207353?page=249

***

Note(Geni tree)

Datter av Amund Skansgården som nevnes 1572-1574 (artikkel av Lars Løberg i Slektshistorisk Tidsskrift 1998 s. 209).

Løberg antyder at Amund kan ha vært sønn av Halvor Sæmundson (nevnt Solør 1518 og Brandval 1523) og Anna Olsdotter, Oluf Kalips moster, som iflg. Løberg og Weiding (Slektshistorisk Tidsskrift 1989, tavle s. 109) var datter av Olav Amundson Holter (nevnt 1491-99), sønn av Gyrid og Amund Jonsson, sønn av Jon Holteson, sønn av Rønnaug og Holte Gunnarson, nevnt 1353-1371) og Bothild Svensdotter, datter av Sven Jonson på Dingevik og Ingeborg, datter av Holmfrid Jonsdotter (nevnt 1478) og Tore Byting (nevnt 1416-1439). Berger Skansgården var den sentrale blant innløserene av kalipsgodset. I en lengre periode skattet han av mer en halvparten av kalipsgodset som ble innløst av folk fra Solør og Eidskogen. Det viser seg nå at han skattet av dette godset på vegne av kone og stebarn, noe som bevises av kombinasjon av to dokumenter som belyser skifteoppgjøret blandt stebarna. Jon Åsmundson (Amundsen) Utgården stevnet medarvingene sine for tinget på Breen 11/10 1639 til et riktig skifte etter Peder og Sigrid Gjøsegården. Av saken fremgår at Peder og Sigri hadde to sønner og 10 døttre, hvorav Jon var sønn av eldste sønn mens de øvrige 11 søsken fortsatt var i live. Jordegodset besto av 2 huder i Gjøsegården med bygsel over ytterlige 2 huder, 2 huder med byksel i Botner , 8 skinn med bygsel i Lyssand og 7 skinn med bygsel i Korsengen. Alle tre i Berger sogn i Brandval.1 hud med bygsel over ytterligere 1 hud i Fenstad i Nes og 9 skinn i Haug i Grue. Samtidig ble det også mellom de 11 gjenlevende søsken skiftet godset efter farsøsteren Åse Mørdre, som var 1/2 hud i Gjøsegården, 3 skinn i Fenstad og 3 1/2 lispund og 1 remål i Spikset i Sør-Odal. Av skiftet kommer ellers fram at Berger Skansgården som barnas stefar hadde betalt førstebygsel for Gjøsegården samt 20 daler for Botner. Det andre dokumentet er dom avsagt på Nor tingstue 1/7 1625 i en sak hvor Erland Fenstad (Finstad) i Nes saksøker Berger Skansgården og Tørjer Stemsrud for et makeskifte de hadde foretatt i 1614 hvor Berger hadde gitt Torgeir 2 pund rente i Fenstad mot 2 pund rente i Røtnes. Berger hevder i saken at makeskiftet var skjedd i hustruens levende live og med hennes samtykke og at Erland på sin hustrus vegne hadde fått like godt gods med de andre hennes søsken sonm var i Farset 1 1/2 pund årlig landskyld og bygsel, 1/2 pund i Fenstad foruten det han fulgte av kaklipsgods. Når kalipsgodset er skiftet på

Familie/Ægtefælle/Partner: Syneva Addsdatter. [Gruppeskema] [Familietavle]

Familie/Ægtefælle/Partner: Anna Olavsdatter Skansgaarden. Anna blev født i 1520 i Nes, Akershus, Norge; døde efter 1570 i Vinger Sokn, Hedmark, Norge. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Beskæftigelse: fra 1565 til 1567; Kansler i Norge