Pål Matsson Mammoinen

ca. 1615 - eft. 1673  (> 59 år)

• Navn	Pål Matsson Mammoinen
  Fødsel	ca. 1615	Finnskog i Dalarna, Sverige
  Køn	Mand
  Bopæl	fra 1649 til 1673	Spettungen, Lekvattnet, Värmland Län   [1]
  	Pål tillhör släkten Mammoinen – han nämnes 1667 som Påffuel Mam – och står kvar i längderna till och med 1673.
  Død	eft. 1673	Spettungen, Lekvattnet, Värmland Län
  Person-ID	I27864	anebasen
  Sidst ændret	2 apr. 2017

  
  

  Børn	+ 1. Maria Påhlsdotter Mammoinen,   f. ca. 1672, Spettungen, Mammola, sødra Lekvattnet, Värmland Län d. 7 maj 1742, Bogen, Gunnarskog Församling, Värmlands Län (Alder 70 år)   2. Mats Pålsson Mammoinen
  Familie-ID	F10274	Gruppeskema  |  Familietavle
  Sidst ændret	2 okt. 2023

  
  

• Notater

  Pål Matsson Mammoinen ryddet Spettungen i Lekvattnet på 1640 tallet. Note (Fra hjemmeside for Lekvattnet) Den finska kolonisationen i Spettungen ************************************** Pål Matsson Mammoinen ryddet Spettungen i Lekvattnet på 1640 tallet. I juni 1640 vittnar nämnden vid tinget, att torp ej kan upptagas på skogen ifråga, detta tydligen därför att redan något år tidigare en finne bosatt sig där. Vid tinget samma höst befinner sig också en nybyggare Maths Mammoinen på Spetungeskogen i full träta om ängsmarker med finnen Påvel Larsson i Långenäs vid Kymmen. Denne Maths som tydligen är sjuklig, går ur tiden omkring år 1651. Sonen Pål Matsson, som tidigt tagit vid gården, får denna skattlagd som 1/4 kronohemman redan år 1649. Pål tillhör släkten Mammoinen – han nämnes 1667 som Påffuel Mam – och står kvar i längderna till och med 1673. Sonen Maths efterträder honom till inpå 1690-talet, då släkten Mammoinen av allt att döma försvinner från Spettungen, alldeles som Gottlund uppger, och andra släkter uppträder på hemmanet. Framdeles kvarvarande av dessa blir släkten Riekkinen (eller möjligen Rikkinen), som enligt en av Gottlund anförd tradition sagts leda sitt ursprung från en från Finland inkommen kapten Rek eller Rick (Richard Brobergs ”Finsk invandring till mellersta Sverige, jfr sid. 105). I början av 1700-talet är den företrädd på hemmanets tvenne gårdar av Anders Sigfridsson i nedre Spettungen och Sigfrid Sigfridsson i övre Spettungen. Bägge gårdarna är numera avfolkade och öde, byggnaderna rivna och ägorna skogsmark.” [2]

  
  

• Kilder

  [S1536] Mantalslängder 1642-1820, Sverige. [S1539] Lekvattnet, porten till Finnskogen, (https://www.lekvattnet.se/).