Anebasen — Ole Thyge Plannthin

Forside Søg Login  
Udskriv Tilføj bogmærke

Notater


Træ:  

Match 46,851 til 46,900 fra 55,910

      «Forrige «1 ... 934 935 936 937 938 939 940 941 942 ... 1119» Næste»

 #   Notater   Knyttet til 
46851 Noter (Ole Thyge Plannthin)
Vielse mellem Michel Povelsen og Anne Madsdatter er ikke fundet i kirkebog for Sahl Sogn. Årsagen kan være, at vielser i perioden 1689-1699 ikke er registreret. Michel Povelsen er født ca. 1674. Vielsen kan derfor næppe være tidligere end ca. 1694.
Anne Madsdatter er fadder ved dåb i Sahl 1696 (AOL-16, nr. 4), hvor Christen Poulsens søn Lars bliver døbt.
Anne Madsdatter er også fadder 1690, nr. 2, 1691, nr. 8, 1694, nr. 3 og 1695, nr. 1.
Ved dåben 1691, er det Peder Madsens søn i Sahl. Her er Christen Madsen også fadder. 		Madsdatter, Anne (I26783)
 
46852 Noter :
Han er nævnt i skiftet efter søsteren Sofie Arff i 1753. Han var da i Roskilde.
Han er nævnt i skiftet efter moderens halvbror Peder Schade Korlp i 1758. Han - Jacobus Arff - var da i Roskilde. 		Arff, Jacob Lorentzen (I31158)
 
46853 Noter :
Hun er nævnt i skiftet efter fasteren Sofie Arff i 1753. Hun var da gift med Hans Mortensen Tim i Sorø.
Hun er ikke konfirmeret i Snesere sogn. Er hun ikke vokset op hos moderen i Askov Mølle? 		Arff, Cathrine Hedvig Lorentzdatter (I16184)
 
46854 Noter :
Hun er nævnt i skiftet efter fasteren Sofie Arff i 1753. Hun var da gift med Hans Mortensen Tim i Sorø.
Hun er ikke konfirmeret i Snesere sogn. Er hun ikke vokset op hos moderen i Askov Mølle? 		Arf, Cathrine Hedvig Lorentzdatter (I31151)
 
46855 Noter :
Kilde: Hans konfirmation i Snesere sogn i 1741, hvor han blev konfirmeret som "Lorentz Johansen. Møllerens Stifsøn i Asous Mølle". Navnet Johansen er efter al sandsynlighed en høre- eller skrivefejl.
Han er nævnt i skiftet efter fasteren Sofie Arff i 1753. Da skrevet som Lorents Arff.

Ved folketællingen 1787 var der en consumentbetjent Lorentz Lorentzen, 50 år gammel i Præstø. 		Arf, Lorentz Lorentzen (I31149)
 
46856 Noter :
Kilde: Kurt Cronberg Ipsen, 2008. Skolehoder i Stensby, Kalvehave sogn og senere udrider ved Vordingborg Slot. 		Torup, Christian (I31159)
 
46857 Noter :
Kilde: Trolovelsen i 1745, hvor hun - "Mølleren Niels Krags Stifdatter Sophie Lorentz Datter Pram" i Askov Mølle, Snesere sogn - blev gift med Jens Schibsted.
Hendes stedfar og hendes mand var fætre.
I 1752 var hun - Jens Skibsteds kæreste i Halkevads Mølle - gudmor til degnen Albert Hofmans datter Sophie i Snesere. Hvorfor det? Degnen var gift med Louise Tim, der var datter af Johan Christoffer Tim og Elisabeth Magdalene Kehrweider, der døde i Allerslev præstgård (http://www.brejl.dk/kaloe.htm).
Hun - Sofie Arff - er nævnt i skiftet efter fasteren Sofie Arff i 1753. Hun var da gift med Jens Nielsen Skibsted i Halkevad Mølle. 		Lorentzdatter, Sophie (I16172)
 
46858 Noter :
Skiftet efter hende under Vordingborg byfoged. folie 340a og b; AO, ops. 346. Hendes far Søren Knudsen Møller, vægter i København var eneste arving. 		Sørensdatter, Ann Katrine (I16119)
 
46859 Noter :
Ved konfirmationen i 1745 i Snesere er hun skrevet som "Ingeborg Lorentz Datter Pram" - altså med moderens familienavn Pram; ikke med faderens Arff.
1746 var hun - "Møllerens Dat: Ingbeorg fra Askous Mølle" - gudmor til Søren Rasmussens søn Peder i Bøgesø, Everdrup sogn.
Hun er ikke nævnt i skiftet efter fasteren Sofie Arff i 1753.

Hvor er hun født? Ikke i Kirkerup sogn.
Hvis hun som søsteren Sophia har været ca. 15 år ved konfirmationen i 1745 er hun født omkring 1730. 		Arff, Ingeborg Lorentzdatter (I31150)
 
46860 Noter : Denm 6 Oct 1756 Bliver Knud Og Maren Trolovet Forlover Er Per Nilausen Fra Poulstrup Jens Olsen Fra Aggerup Death: 1790 Står Der En Knud Hansen Død I Skrodsbjerg 76 År Gammel Fundet 1808 Der Er Han Fattiglem Og 76 År Gammel Passer Nogenlunde På Alderen Opslag 48 Har Kigget Efter I Vråby Ikke Sikker På At Have Fundet Ham Død Eller Hende Prøv EndeslevDenm 6 Oct 1756 Bliver Knud Og Maren T Familie: Knud Hansen / Maren Jensdatter (F1798)
 
46861 Noter : Nedergaard ligger i Gredsted sogn ved Skanderborg Neergaard, Thomas Madsen (I583)
 
46862 Noter fortalt af Manne Emborg:
Da Gerda havde mødt Kaj blev han ikke umiddelbart accepteret og hilst velkommen i familien. (Det stemte nok ikke med Gerdas og familiens livsanskuelse, at han var fraskilt og enkemand. Hans forældres forkærlighed for spiritisme og hans manglende dåb var ikke godt for en datter fra et grundtvigiansk hjem.)
Brylluppet i Jesus Kirken foregik derfor uden deltagelse fra familien, heller ikke fra Kajs familie. Til stede var alene præsten, kordegnen og 2 vidner (Manne og en sygeplejeske veninde). Efter den kirkelige handling var der en lille sammenkomst på Vestbanevej, hvor Kajs forældre deltog. Det var aftalt, at der herefter skulle være en sammenkomst med Gerdas familie på Ørnebjerg i Ølstykke. Her skulle brudeparret og de 2 vidner deltage, men ikke Kajs forældre. Manne fortalte, at de var gået ned til Valby Station, hvor Kaj havde købt billetter til sig selv og Gerda. De 2 vidner måtte selv købe og betale deres billetter.
Manne kunne fortælle, at forholdet mellem Gerda og hendes svigermor bestemt ikke var særligt varmt. Hun kunne således huske en lille episode fra bryllupssammenkomsten, hvor svigermoderen havde sagt: "Hvor må det være dejligt for dig" og samtidig havde slået ud med hænderne med den underforståede betydning, at Gerda modtog et fikst og færdigt hjem med det hele. Gerda var tydeligt ilde berørt over dette. 		Thygesen, Gerda Munk (I6)
 
46863 Noter fra Internet:

SUHOINEN
Detta namn är upptecknat både av Gottlund och Nordmann. Enligt Fryksdals härads tingsprotokoll av den 15-17/6 1674 bodde då i Lövåsen i Sunne socken i Värmland Påfvel Olofsson och hans hustru Elin Olufsdotter. De hade tre barn, Olof Pålsson, som blev kvar på gården, Erik Pålsson, som flyttade till Tväråna, och Marit, som blev gift i Jangshöjden. Dessa personer tillhörde den finska släkten Suhoinen och Lövåsens finska namn lär ha varit Suhola.
Suhoinen är Värmlandsfinska. I Finland heter släkten Suhonen

1608 har Olli sått 22 1/2 kappe råg af Påhl Liikanen´s jordh i Pallolanmäki. 1617 är Olli skattebonde i Savuniemi gammal nummer 1. I 1635 års Qvarntulls Längd har Olli hustru och gift dotter och måg. (kilde: Roald Sunderberg)

Kilder:
* Kenneth Alexis Bergmans hemsida, http://kenalexis.se
* Knut Harald Dahl, GENI family tree, http://www.geni.com 		Suhoinen, Olof Grelsson (I27570)
 
46864 Noter fra Internettet:

Kommer tillbaka till Savuniemi från Tavinsalmi i början av 1590-talet och bor i Riihilahti. Sådde 15 kappe råg ´´Af Kijrkeises Jordh´´. Är märkt ´´fattig´´ 1609-1611. År 1612 står att hustrun är slagen.

Barn:
* Olli Ohl Grelsson Suhonen
* Lauri (Lars) Grelsson Suhonen.
(I 1614 års Jordebok står att Lauri befalla eller bor i torp i Riihilahti. I 1635 års Qvarntulls Längd står det att Lauri har två döttrar.)
* Paavo (Påhl) Grelsson Suhonen.
* Reko (Grels) Grelsson Suhonen.
* Matti (Mats) Grelsson Suhonen.

Uppgifter av: Olavi Suhonen, Pieksämäki, Finland, 		Suhoinen, Reko Grels Ohlsson (I27574)
 
46865 Noter fra Lisbeth Elida Gustavsen.
https://www.geni.com/people/Per-R%C3%A4is%C3%A4inen/6000000008031799013?through=6000000007463122524#

Grueboka, Finnskogen s. 301 gir følgende opplysninger:
"Peder Larsen Räisäinen regnes som finneinnvandringens far i Grue og på Østlandet i det hele tatt. Han skal ha vært den første finnen som slo seg ned i skogene på norsk side av grensen. 1624 er nevnt av Erik Pontoppidan som året da Peder Larsen bosatte seg på Løvhaugen. Så svært galt er vel dette årstallet ikke, men de fleste vil nå mene at innvandringen begynte noe senere.
Skogen her tilhørte Staten (Kongen), og Peder Larsen fikk bygselbrev av fogd Christen Jensen. Peder arbeidet seg opp og ble velstående. I 1657 hadde han 5 hester, 16 kuer, 6 geiter, 16 sauer og 3 griser, og ti år senere sådde han 10 tønner korn.
Ellers vet vi lite om Peder Larsen, ikke hvor og når han var født eller når han døde. I alle fall var han død før 1686 da finnemantallet ble tatt opp, men helst var han borte før 1671, da sønnen var nevnt som bruker."
Liv Nora Lein (http://www.liv-nora.no/Slekt/Finske.htm) har gitt følgende tilleggsopplysninger:
Ifølge den muntlige tradisjon skal Peder/Per/Pekka ha begynt med rydding av sin plass på Lauvhaugen omkring 1620. Men det er jo ikke sikkert at han fikk bygselseddel med det samme. Per arbeidet seg opp og ble velstående.
Per Larsens finske familienavn er ikke funnet nevnt i noe dokument. Det var imidlertid uten tvil Räisäinen. Tradisjonen godtgjør dette, og gården hadde etter ham det finske navn Räisäla. Per Larsen Räisäinen var født ca. 1600 i Räisälä socken i Rautalampi, Finland, og bosatte seg på Løvhaugen i 1624. Han giftet seg med Kari Olsdatter født ca. 1596, Helsingland, Sverige.
Per er nevnt i skattelistene for Grue 1651, men i manntallet 1664 mangler han. Det kan skyldes at området ikke kom med. I Finnemanntallet 1686 er Per død, men hans kone lever fortsatt. Man tror at Per var død før 1671, da sønnen Tomas er nevnt som bruker.
Etter at Per var død, ble det to bruk på Løvhaugen. Det opprinnelige ble kalt Pekkola etter Pekka = Peder, og det nye fikk navn etter sønnen Antti = Anders og ble siden kalt Anttila. Per Larsens slektsnavn ga opphavet til navnet navnet Räisälä, som ble brukt om Løvhaugen under ett.
Per og Kari fikk til sammen 8 barn, og deres etterkommere finnes bl.a. i Norge, Sverige og USA. Deres barn var:
1. Tomas Persen Räisäinen - født ca 1630, se videre under Pekkola.
2. Anders Persen Räisäinen - død for 1686
3. Mathis Persen Räisäinen - født ca 1641, se Pekkola
4. Brita Persdatter Räisäinen
5. Lars Persen Räisäinen - født ca.1646. Gift med Lisbet Matisdatter fra Dalby, til Øyeren i Brandval. I finnemanntallet er også han kalt Matis, men i følge Olov Olovsson er riktig navn Lars
6. Karen Persdatter Räisäinen
7. Jens Persen Räisäinen - født ca.1656
8. Ole Persen Räisäinen - født ca 1658, gift med Annika Steffensdatter VaIberget,til Tvengsberget.
Den ene datteren skal ha vært gift med Hans i sødra Røjdåsen i Østmark.
Andre kilder antyder at Kari Olsdatter ble født ca 1610 i Helsingland, og at Karis alder kan være oppgitt til 10-15 år for mye i Finnemantallet 1686. Det kan også hende at Per/Pekka var født i Helsingland av finske foreldre, som i så fall stammet fra Rautalampi.
Det finnes tegn som tyder på at Per/Pekka var gift to ganger, men ingen kilder forteller om dette. Det er ca 28 år mellom yngste og eldste barn. Ser vi på navnene i barneflokken kan det virke som om Tomas, Anders, Mattis, Brita og Lars hører til det første ekteskap, og Karen, Jens og Ole i det andre. Dette er en teori uten noen dokumenterte bevis.
***
Finnskogen turistforening har en utmerket generell artikkel om Finnskogen på denne nettsiden:
http://www.finnskogen-turistforening.no/omfinnskogen.html

Har ej kollat upp denne själv...
Andre navn for Peder var Peder Lauritsen og Pekka Laurenpoika.
bilde
Peder giftet seg med Karen Olsdatter. (Karen Olsdatter ble født ca. 1596 i Helsingland, Sverige og døde etter 1686 1.)
Kilder 1 Hohle, Per, Finnskog og skogfinner (Gyldendal 1974), s. 25. ............................................................. Per Larsen-Räisäinen (b. Abt. 1600, d. 1686)
(son of Lauri Räisäinen) was born Abt. 1600 in Räsälä, Rautalampi, Savolax, Finland, and died 1686 in Løvhaugen, Grue, Solør, Norway. He married Karen Olsdotter.
***
(Räisäinen Släktförening En släktförening för alla som kommer från släkten Per Larsen Räisäinen)
VEM VAR PER LARSEN RÄISÄINEN Per Larsen Räisäinen kom från Räisälä socken i Rautalampi Finland. Så långt vi vet idag är han född ca 1600. Han kommer med största sannolikhet via Hälsingland och gifter sig med en Kari Olsdatter f ca 1610. Hur vida hon är svensk eller av finsk härkomst är inte klarlagt ännu. Per Larsen Räisäinen och hustrun tar sig till Norge och en plats innför gränsen i Värmland (nuvarande Torsby kommun i höjd med Röjdefors) - Løvhaugen. Man säger att han är den första norska svedjefinnen. Tillsammans får man nio barn så långt det är känt idag. Den släktforskning som Solør Slektshistorielag har gjort på dessa barns avkomma fram till i vissa fall nutid vissar att släkten Per Larsen Räisäinen finns inte bara i Norge utan i Sverige på olika platser. Man "utvandrarde" bl.a till Nås Dalarna, Berg/Medvigge i Jämtland osv. Ett stort antal "Räisäinen" utvandrade också till USA. Dom olika finska familjerna som kom till området på båda sidor nationsgränsen gifte in sig med varandra och över tid, slutet 1800-tal, började man gifta sig på andra håll. Därför kan man komma från Per Larsen Räisäinen och hans barn om man tex finner sådana finska namn som: Mullikka, Valkoinen, Suhoinen, Haljanen, Sikainen, Porkka, Hämäläinen, Hottakka, Himainen, Veteläinen bara för att nämna några.
Epost kan också sändas till Släktföreningens egen adress: raisainen@telia.com
***
and from another site...
Räisäinen Släktförening bildad av Rolf Berntzen (23 sept 1999) Nu har vi startat en släktförening för alla som härstammar från Per Larsen Räisäinen!
Han kom från Räisälä socken i Rautalampi, Finland. Så långt vi vet i dag är han född ca 1600. Han kommer med största sannolikhet via Hälsingland och gifter sig med en Kari Olsdatter född ca 1610. Huruvida hon var svensk eller av finsk härkomst är inte klarlagt ännu. Per Larsen Räisäinen och hustrun tar sig till Norge och en plats innanför gränsen i Värmland (nuvarande Torsby kommun i höjd med Röjdefors) - Løvhaugen. Man säger att han är den första norska svedjefinnen. Tillsammans får makarna nio barn så långt det är känt idag. Den släktforskning som Solør Slektshistorielag har gjort på dessa barns avkomlingar fram till i vissa fall nutid visar att släkten Per Larsen Räisäinen finns inte bara i Norge utan i Sverige på olika platser. Ättlingarna "utvandrarde" bland annat till Nås i Dalarna och Berg/Medvigge i Jämtland. Ett stort antal ättlingar utvandrade också till USA.
Det område som i dag kallas för Finnskogen utgör det område som de finska familjerna kom till från Finland i 1600-talets början och framåt. Detta område kan bäst beskrivas om man ser på dagens karta över gränsen mellan Sverige och Norge: i söder Arvika/Kongsvinger och i norr in på Trysilsidan Norge. Nu finns den svedjefinska kulturen natuligtvis på andra platser i Sverige.
De olika finska familjerna som kom till området på båda sidor gränsen gifte in sig med varandra och senare, i slutet av 1800-tal, började man gifta sig på andra håll. Därför kan man komma från Per Larsen Räisäinen och hans barn om man till exempel finner sådana finska namn som: Mullikka, Valkoinen, Suhoinen. Haljanen, Sikainen, Porkka, Hämäläinen, Hottakka, Himainen, Veteläinen - bara för att nämna några.
***
GEDCOM Note
Grueboka, Finnskogen s. 301 gir følgende opplysninger:
GEDCOM Note
"Peder Larsen Räisäinen regnes som finneinnvandringens far i Grue og på Østlandet i det hele tatt. Han skal ha vært den første finnen som slo seg ned i skogene på norsk side av grensen. 1624 er nevnt av Erik Pontoppidan som året da Peder Larsen bosatte seg på Løvhaugen. Så svært galt er vel dette årstallet ikke, men de fleste vil nå mene at innvandringen begynte noe senere.
GEDCOM Note
Skogen her tilhørte Staten (Kongen), og Peder Larsen fikk bygselbrev av fogd Christen Jensen. Peder arbeidet seg opp og ble velstående. I 1657 hadde han 5 hester, 16 kuer, 6 geiter, 16 sauser og 3 griser, og ti år senere sådde han 10 tønner korn.
GEDCOM Note
Ellers vet vi lite om Peder Larsen, ikke hvor og når han var født eller når han døde. I alle fall var han død før 1686 da finnemantallet ble tatt opp, men helst var han borte før 1671, da sønnen var nevnt som bruker."
GEDCOM Note
Liv Nora Lein (http://www.liv-nora.no/Slekt/Finske.htm) har gitt følgende tilleggsopplysninger:
GEDCOM Note
Ifølge den muntlige tradisjon skal Peder/Per/Pekka ha begynt med rydding av sin plass på Lauvhaugen omkring 1620. Men det er jo ikke sikkert at han fikk bygselseddel med det samme. Per arbeidet seg opp og ble velstående.
GEDCOM Note
Per Larsens finske familienavn er ikke funnet nevnt i noe dokument. Det var imidlertid uten tvil Räisäinen. Tradisjonen godtgjør dette, og gården hadde etter ham det finske navn Räisäla. Per Larsen Räisäinen var født ca. 1600 i Räisälä socken i Rautalampi, Finland, og bosatte seg på Løvhaugen i 1624. Han giftet seg med Kari Olsdatter født ca. 1596, Helsingland, Sverige.
GEDCOM Note
Per er nevnt i skattelistene for Grue 1651, men i manntallet 1664 mangler han. Det kan skyldes at området ikke kom med. I Finnemanntallet 1686 er Per død, men hans kone lever fortsatt. Man tror at Per var død før 1671, da sønnen Tomas er nevnt som bruker.
GEDCOM Note
Etter at Per var død, ble det to bruk på Løvhaugen. Det opprinnelige ble kalt Pekkola etter Pekka = Peder, og det nye fikk navn etter sønnen Antti = Anders og ble siden kalt Anttila. Per Larsens slektsnavn ga opphavet til navnet navnet Räisälä, som ble brukt om Løvhaugen under ett.
GEDCOM Note
Per og Kari fikk til sammen 8 barn, og deres etterkommere finnes bl.a. i Norge, Sverige og USA. Deres barn var: 1. Tomas Persen Räisäinen - født ca 1630, se videre under Pekkola.
GEDCOM Note
2. Anders Persen Räisäinen - død for 1686
GEDCOM Note
3. Mathis Persen Räisäinen - født ca 1641, se Pekkola
GEDCOM Note
4. Brita Persdatter Räisäinen
GEDCOM Note
5. Lars Persen Räisäinen - født ca.1646. Gift med Lisbet Matisdatter fra Dalby, til Øyeren i Brandval. I finnemanntallet er også han kalt Matis, men i følge Olov Olovsson er riktig navn Lars
GEDCOM Note
6. Karen Persdatter Räisäinen
GEDCOM Note
7. Jens Persen Räisäinen - født ca.1656
GEDCOM Note
8. Ole Persen Räisäinen - født ca 1658, gift med Annika Steffensdatter VaIberget,til Tvengsberget.
GEDCOM Note
Den ene datteren skal ha vært gift med Hans i sødra Røjdåsen i Østmark.
GEDCOM Note
Andre kilder antyder at Kari Olsdatter ble født ca 1610 i Helsingland, og at Karis alder kan være oppgitt til 10-15 år for mye i Finnemantallet 1686. Det kan også hende at Per/Pekka var født i Helsingland av finske foreldre, som i så fall stammet fra Rautalampi.
GEDCOM Note
Det finnes tegn som tyder på at Per/Pekka var gift to ganger, men ingen kilder forteller om dette. Det er ca 28 år mellom yngste og eldste barn. Ser vi på navnene i barneflokken kan det virke som om Tomas, Anders, Mattis, Brita og Lars hører til det første ekteskap, og Karen, Jens og Ole i det andre. Dette er en teori uten noen dokumenterte bevis.
GEDCOM Note
Finnskogen turistforening har en utmerket generell artikkel om Finnskogen på denne nettsiden:
GEDCOM Note
http://www.finnskogen-turistforening.no/omfinnskogen.html 		Räisäinen, Per Larsen (I30384)
 
46866 Noter fra nettet
Fbo HR AIa:27, bild 419 [Sommartinget 1754 8/5]
§ 28.Skräddardrängen Per Olsson från Stöpsjön anhöll att få bli hyttskräddare i Kalhyttans och Bohlhyttans hyttlag på kallelse av bergsmännen där, då den tidigare skräddaren Lars Berg lämnat orten. 
Och eftersom HR vet att Lars Berg blivit klockare i Nordmark och flyttat dit, så anser de att Per Olofsson, som lärt sig att göra sådana kläder som allmogen brukar, och får bevis på att han kan söka som hyttskräddare hos Kungl. Befallningshavande. 
Ref: Nmk AI:6:40; AI:!10:8. 
***
Den Lars Berg som föddes 1723 bör vara identisk med den man som sedermera blev klockare i Nordmark. Som dopvittnen till hans barn i Nordmark återfinner man nämligen (1766) Nils Gravander från Västerås och (1770) Britta Berg från Filipstad. Man kan utgå från att dessa båda är hans nära släktingar.
***
Lars Berg återfinns som boende hos (morbror) Olof Gravander åtminstone t o m 1749 (han är gift och bortflyttad innan nästa bevarade husförhörslängd börjar) Filipstad AI:1 (1743-1749) Bild 142 / sid 273 (AID: v10822.b142.s273, NAD: SE/VA/13110)

Hyttskräddare i Kalhyttans och Bohlhyttans hyttlag (Fbo HR AIa:27, bild 419 [Sommartinget 1754 8/5] §28)

Han flytter omkring 1754 til Nordmark som klokker, hvor han bliver gift med enken Britta Ersdotter. Britta Ersdotter dør 1762, og Lars Berg bliver herefter gift med Brigitta Gunnarsdotter. Minst 7 børn født i perioden 1764 til 1781, Olof, Lisa, Britta, Stina, Johan Lars og Maria. Vedrørende Brigitta Gunnarsdotter og Lars Berg kan du også læse i en gammel dialog: http://forum.genealogi.se/index.php?topic=35165.5;wap2

Klockare och bodde i Nordmarkshyttan. Enligt mtl 1780 var han också sockenskräddare.


*** Husförhörslängder


Husförhörslängd Filipstad, Värmland Län, AI:1 (1743-1749)
Staden, side 173

Navn Födelses Kom/Flyttet
LändsM Arvad Lundbbeck
Hust Lisa Gravander


Husförhörslängd Filipstad, Värmland Län, AI:1 (1743-1749)
Staden, side 273

Navn Födelses Kom/Flyttet
Mäst Olof Gravander
Hust Stina Fogelberg död 1746
Son Jean Gravander
Son Nils Gravander
7 personer
Lars Berg


Husförhörslängd Filipstad, Värmland Län, AI:2 (1755-1759)
Staden, side 38

Navn Födelses Kom/Flyttet
Mäst Olof Gravander 1684
Hr Commis Arvid Lundbak 1711
Hust Lisa Gravander 1724
Flere personer
OBS! Det skal bemærkes, at Lars Berg er flyttet


Husförhörslängd Nordmark, Värmland Län, AI:3 (1750-1754)
Nordmark Hytta, side 17

Navn Födelses Kom/Flyttet
Klockar Lars Berg 1724
Håka Lundberg Död 1706
Hustru Britta Ersdotter 1700
Son Johan 1742
Flere personer

Klockaren Lars Berg
Dr. Jonas Jacobsen 1734


Husförhörslängd Nordmark, Värmland Län, AI:4 (1755-1759)
Nordmark Hytta, side 8

Navn Födelses Kom/Flyttet
Klockar Lars Berg 1724
Hustru Britta Ersdotter 1700
Son Johan 1742
Dr. Jonas Jacobsen 1734
flere


Husförhörslängd Nordmark, Värmland Län, AI:5 (1760-1766)
Nordmark Hytta, side 4

Navn Födelses Kom/Flyttet
Klockar Lars Berg 1724
Hustru Britta Ersdotter 1700 död 1762
Hustru Britta Gunnarsdr
Stiefson Johan Lundbeck 1742
Son Olof 1764
Dott Lisa 1766
m.flere


Husförhörslängd Nordmark, Värmland Län, AI:6 (1767-1775)
Nordmark Hytta, side 40

Navn Födelses Kom/Flyttet
Klockar Lars Berg 1724
Hustru Britta Gunnarsdr 1738
Son Olof 1764
Dott Lisa 1766


Husförhörslängd Nordmark, Värmland Län, AI:10 (1798-1806)
Nordmark Hytta, side 8

Navn Födelses Kom/Flyttet
Klockaren Lars Berg 1724 död
Hustru Britta Gunnarsdr 1738
Son Lars 1777
Son Olof 1764
Dott Lisa 1766 		Berg, Lars (I28276)
 
46867 Noter fra Per Kejlberg:
****************************************************************************
Fra Ingolf Mortensen "En sydvestjysk slægt gennem mere end 300 år".
Boede på Lykkegård i Jerne Sogn.
Lykkegård omtales i en jordbog for Riberhus Len 1537. Det siges udtrykkeligt om denne gård, atden er tilfaldet kronen. Den er altså blevet konfiskeret efter Grevsfejden, der endte 1536, fordi dens ejer har været blandt de oprørske bønder, der støttede Kristian d. 2. Den 12 juni 1542 pantsatte Kristian d. 3. til erkedegnen i Viborg bk. a. " Kgl. majestæts anpart og rettighed, som kronen tilfalden er, i Lychegart, som er årlig 2 ørter korn og hvert andet år gæster i og skovsvin ".
Panthaveren tog pantet til ejendom, men den 22 juli 1574 fik kongen skøde på " udi Skatz Herred halvparten af en gård kaldet Lyckegardt, Christian Jensen ibor, giver 21/2 ørtug rug, 1/2 skovsvin, 1/2 gæsteri", og 1581 opføres gården i jordebogen for 21/2 ørtug rug, 21/2 ørtug byg, 1 svin og 1 daler gæsteri. Gårdens anden halvdel har vel været øde og er derfor tilfaldet kongen.
I en jordebog for Riberhus Len 1608-09 nævnes Lykkegård og dens fæster Christen Jensen.
Den 29. juli 1617 blev Lykkegård fæstet bort til Christen Jensens søn Hans Christensen for 35 rdl.
***************************************************************************** 		Jensen, Christen (I8903)
 
46868 Noter fra Per Kejlberg:
Den 6. februar 1636 blev der holdt skifte mellem sal. Hans Christensens børn og deres mor Dorthe Hanskone: " Da samme thid offuer sloug di så meget god, som der fandis. Da kunde for:ne Hans Christensens fire børn wed naffn Kiersten Hansdatter, Mette Hansdatter, Else Hansdatter oc Anne Hansdatter en huer barn iche mere thilkome epter deris S. fader ind 250 slette daler, huer daller beregnit til 32 sch.Lybsk oc en seng saa goed som 27 sldlr. oc en kiste for 3 sldl.Da samme thid fremgich Olluff Maadsøn, barnfød i Norup, oc lod sig throloffue met deriss moder til echte schab oc wed thog samme god oc loffuede for:ne 4 piger huer sin part, naar enhuer aff dem bliffuer 20 aar gammel, oc imedler tid schal huer deriss pending stande renttløss hoss for:ne Olluff Madsøn, oc huor som saa scheer, at di bekommer en schamløss brød, inden di bliffuer 20 aar til fulde, da schal deriss penge oc goed were denem følgachtig, oc udi samme pending schal en huer pige anname deris betallning i creter oc sed for 25 sldlr. epter wuillige dannemends thøcke. Disseligeste loffuit for:ne Olluff Madsøn at holde for:ne børn vel ved macht met føde, schu oc cleder, som det sig bør, indtil huer aff dem bliffuer 20 aar fulde.Alt dette forsch:ne loffuit Olluff Madsøn for sig oc sine arffuinger elle epter kommere att holde for:ne fire piger oc deriss arffuinger alldelliss schadessløs i alle maader wed alle ord oc artickler, som forschreffuit staar. Oc stod for:ne Olluff Madsøn thil wedermolss thing oc samtychte denne winde".
I en fortegnelse over Tiendeydere i
Jerne Sogn 1651 står Oluf Madsen som fæster af en helgård under Riberhus (kronen) sammen med en anden.
Efter matriklen 1664 har han 1/2 gård på 9-2-11/2-1/2 tdr hartkorn og er kgl. ma´.s tjener. 1681 er gården udlagt til ryttergods, men da er den overtaget af en søn.
1636 den 10 maj behandles på tinge en sag mellem Oluf Madsen og hans nabo Laue Hansen. Det drejer sig om diger, grøfter og huller der hindre Oluf Madsen i at færde4s frit til og på sine marker. Parterne bliver forligt, idet " Laue Hansen schal forferdige oc opfylde sin dig grob met iord, saa mand kand kiøre oc komme uforhindrit frem oc tilbage, som det sig bør, inden ribermarchind først kommendis".
Et dige tilhørende Laue Hansen fik lov til at " bliffue standendis, som den nu staar, oc derfor schal han opfylde grob oc pøtter, saa Oluff Madsøn kunde komme der uforhindret frem met hans ploug ubeschoren i alle maader".
Den 21. februar 1637 klagede Oluf Madsen m. fl. over, at Søren Hansen i Novruphavde opbrudt noget jord på Tovrup mark, " thi det wor deris feedrøbt thil threngsel oc schade. Oc forbød di hanom samme iord att bruge. Thi di wille haffue det ligendis under feedfoed, som det aff arilds thid ligett haffuer".
Sagen endte med, at de implicerede 5 gårde delte Tovrup mark imellem sig.
Den 12. december 1637 gav Niels Christensen i Tunge på sin hustru Kirsten Hansdatters vegne Oluf Madsen " en god, trøg affkald for all den arffuelod oc anpart, hun war tilfalden effter hendis sal. fader Hans Christensen i den gaard i Weldbeck, fro:ne Olluff Madsøn nu ibor".
Den 16. juli 1639 gav Peter Tygesen i Allerup på sin hustru Mette Hansdatters vegne "Oluff Madsøn en god, nøyachtig affkald for alt, hues hun wor arffuelig tilfalden effter hendis sal. fader etc.".
I januar 1640 var Oluf Madsen m. fl. tilsagt at syne den døde Niels Jensen , der ved højvande fra Varde Å var drevet ind på Hostrup enge. Niels Jensen havde i nogle år tjent en enke i Varde, men efter nogle uoverensstemmelser, skænderier og trusler var han forsvundet, og det skulle nu undersøges, om der forelå en forbrydelse.1649 udbetalte Oluf Madsen til sin steddatter Anne Hansdatter i arv efter hendes sal. far Hans Christensen 120 sldlr., hvoriblandt fandtes 50 sølvrigsdaler in specie, hvoraf Oluf Madsen skulle kvitteres 5 mark for hver
daler. 		Christensdatter, Dorthe (I8807)
 
46869 Noter fra Per Kejlberg:
Hans Christensen er vistnok født på Lykkegård i Jerne Sogn sidst i 1500 årene og han døde 1669 i Velbæk og blev begravet i Jerne.I Riberhus Lens jordbog 1581-82 nænves Løckegaard som krongård, og fæsteren hed Christen Jensen. 1593-94 omtales den igen i Lenets jordbog og med samme fæster. 1608-09 er han stadig på Lykkegård, men den 29 juli 1617 bliver gården fæstet bort til Christen Jensens søn, Hans Christensen, for 35 rdl. ( iflg. A. Sundbo).
Han havde nu Lykkegård, til han i 1632 byttede gård med sin bror, Christen i Bollesager, men af en eller anden grund gik byttet året efter tilbage, og Hans Christensen fortsatter de følgende år som fæster på Lykkegård, til han omkring 1650 afløstes af en Gregers Nielsen og selv overtog en gård i Velbæk. Her nævnes han i matriklen 1664 som sandemand og fæster på en af kronens gårde sammen med sønnen Hans Hansen. Gården er på 9-2-11/2-1/2 tdr. hartkorn. Han optræder som sandemand allerede i 1640.
I 1645 udlånte Hans Christensen i Lykke 70 sldl. til en mand i Tjæreborg, og i stedet for renter skulle han nyde afgrøden af engen Søskift.
Kilde: Johannes Kirk ( Lars Lundin)
Døde Hans Christensen D. 16-02-1669 på Lykkegaarden i Velbæk. 		Christensen, Hans (I8810)
 
46870 Noter fra Per Kejlberg:
I 1657 fik Christen halvdelen af Spangsberggaard i fæste, formentlig gennem sit giftemål med Mette Madsdatter.
Gaarden Spangsbjærg der lå - hvor nu teknikerbyen er opstået i Esbjerg - nævnes i 1427. da væbner Lyder Espersen pantsatte " Spongsbiærgh gaard oc Spongsbiærgh Møllæ liggendis i Skas hæret i Jærnæ soghen meth alle synæ tilliggend skaw oc mark, ager oc æng oc fiskewan, woth oc thiur ( Tørt ) inctæ wdtageth " for 100 mark lybsk til en adelig kvinde i Varde. 1624 erhvervedes gården af kronen.
Iflg. ekstraskattemandtaller for Riberhus Len 1648-50 er Spangsbjerg fæstet af Søfren Jensen og Mads Michelsen og i en fortegnelse over tiendeydere fra 1651 er det stadig de 2. der står som fæstere på gården, der kaldes en helgård.
Men i Matriklen 1664 er de afløst af Christen Gregersen og Jens Sørensen og det samme er tilfældet i matriklerne 1681 og 1688, men da er gården tillagt sognepræstten i Ribe, magister Niels Seerup, hvis løn altså bl. a. bestod i afgiften af Spangsbjærggård. Gårdens samlede hartkorn var i 168814-4-0-0 tdr.
i 1657 får Christen Gregersen i Spangsbjærg et arveafkald, som Nis Nissen i Spangsbjærg giver efter salig bror (halvbror) Michel Madsen for arv efter stedfar salig Mads Michelsen af Spangsbjærg. Den sidstnævnte må være Mettes Madsdatters far.
På omtrent samme tid opsiger Christen Gregersen på egne og medsøskendes vegne arv og gæld efter deres salig bror Jens Gregersen i Allerup.
Allerede i 1661 omtales Christen Gregersen som sandemand. Sandemændene - eller de 8 mænd - var i Jylland en slags faste nævninger, der medvirkede ved domsafsigelse på herredstinget.
I skiftet efter faderen Gregers Clemmensen i Andrup den 6 marts 1660 hedder det , at sønnen Christen gregersen i Spangsberg tidligere i medgift har fået 539 sletdaler, og at han derfor ingen arv begærede.
Der var 2 børn i første ægtesakb. 1675 var der arveafkald fra sønnen Gregers Christensen til faderen for al arv efter hans sal. mor Mette Madsdatter af Spangsberg. Christen Gregersen blev derefter gift med Else Hansdatter.
I et ekstraskatteregnskab 1678 er opført Christen Gregersen og Hustru, 1 tjenestedreng, 1 tjenestepige, 2 heste, 4 køer, 2 plage, 6 ungnød, 14 får og lam, 1 svin og 1 bistok, hvoraf skulle betales 3 rdl. 2 mk. 10 sk. 		Gregersen, Christen (I8741)
 
46871 Noter fra Per Kejlberg:
Kilde:Bogen Familien Spangsberg af 14 Juli 1835 af Ole Wulff og En Sydvestjysk Slægt gennem mere end 300 Aar.
Starten på Spangsbergnavnet, starter med Gregers Clemendsen som må siges at være stamfader til Spangsberg slægten.
Gregers var fæster under herregaarden Krogsgaard i Tjæreborg Sogn. Omkring 1640 blev han foged eller fuldmægtig for godset. Det var mens den hårde holstenske herremand Jørgen Ratlow havde gården. Han var ikke afholdt af sine undergivne. I 1640 var Jørgen Ratlow i strid med en af sine fæstere. En af dem påstod, " at siden Gregers Clemend blev foged på Krogsgaard, da kunne der hverken være fogede eller tjenere tilhobe ". Han har måske været mere nidkær i tjemesten, end bønderne brød sig om.
Under en retssag, der fandt sted på samme tid, mod en fæster i Skads ved navn Jens Steffensen, blev Gregers Clemendsen overfaldet af Lene Jenskone, der slog ham i hoved og på hånden med en kæp. I munden på hinanden råbte Jens Steffensen og hans kone til fuldmægtigen: " Du har altid lagt os for had og været aarsag til denne trætte ". Og Lene Jenskone føjede til for egen regning: " Jeg skal love dig, at du skal få en djævels færd, din skælm ", en meget farlig bemærkning i en tid, hvor man mente, at enhver kvind var en lantent heks.
Jens Steffensen var flyttet fra sin fæstegaard i Skads til Rovst i Grimstrup Sogn, og han havde taget med sig en del nagelfastte ting, som godsejeren mente hørte gaarden til.
Gregers Clemendsen var blandt de 24 dannemænd i det stokkenævn, der i 1637 udtalte sig om Marin Tomisdatter ( Maren Splids) vandel. Hun var født i Grimstrup " af erlige, gudfrychtige oc fromme forældre oc hafde altid fra sin barndom, oc al den stund hun hafuer werit udi herett, sogn, by oc omgenggelse hos denom, hafde hun shicket oc forholdt sig erligen, christeligen oc vel, saa ingen kunde andet end gifue hinde et godt windesbiurd "
Det hjalp som bekendt ikke, idet Christian den 4. efter 5 års rettergang krævede hende henrettet, hvorefter hun i 1641 blev brændt mellem galgebakkerne uden for Ribe på et bål med 22 læs brænde.
Den 4. April 1637 fremlagde Chr. Saderup i Varde et tingsvidende angående 7 skp. korn, som Gregers Clemendsen skulle have lovet Chr. Saderups far.Gregers Clemendsen påstod, at vidnet var falsk. Herredsfogeden gav Jens Hansen I Maade og Peder Christensen i Strandby skriftet ( efterdi de var af de 8 mænd og kunne læse og skrive). De syntes, at et ciffer var forandret. og fogedens segl på skrivelsen var ikke rigtig, og skriverens segl var ikke " undertrykt". Mens Peder Christensen sad og læste i skriftet, tog Chr. Saderup det ud af hans haand " uden forlov og holdt den hos sig og ville den ikke fremlægge ". Fogeden forbød ham på kgl. majestæts vegne " at gange fra tinget, førend han lagde den fra sig, fordi den var erklæret for falsk ".Sagen omtaltes ikke siden, så parterne er nok indgået forlig.
I 1642 solgte Jørgen Ratlow Krogsgaard til Wentzel Rothkirch, Christian den 4.`s redningsmand i slaget ved Lutter am Barenberg 1626. Han opførte en ny kostbar hovedgaard med 4 fløje i 2 etager, omgivet af volde og grave.
Efter Riberhus lensregnskab 1654-1655 får Gregers Clemendsen sammen med flere andre en bøde, fordi de ikke pågreb "Tommes Terp udi Varde , der han dræbte Peder Nielsen i Forumlund". Hver skulle betale 18 daler curant.
Det var en urolig tid, Gregers Clemendsen levede i - 4 krige oplevede han: Kalmarkrigen 1611 - 13, Kejserkrigen 1625 - 29, Torstensonkrigen 1643 - 45, og endelig Karl Gustavkrigene 1657 - 60. Under de 3 sidste var Jylland besat, med alt havd dette indebar af vold. plyndring, afbrænding og pest. Alligevel ser det ud til, at han klare sig nogenlunde helskindet gennem de svære tider, for han efterlod sig det rigeste dødsbo i hele herredet under svenskekrigene.
Der blev holdt skifte efter ham den 6 marts 1660, men på grund af de uorlige tider blev skiftet føst tinglæst et år senere. Formuen var på 2269 sletdaler plus uvisse gældsbreve på 440 sldl. - Gælden var på 526 aldl., så nettofformuen blev 2183 sldl. - Deril kommer, at 2 sønner i medgift havde fået 539 og 511 sldl., så der var tale om en betydelig formue efter den tids målestok.
Gregers Clemendsen er nævnt talrige gange i Skads herreds tingbøger i forbindelse med retssager. Han er stamfader til den udbredte Spangsbergslægt, der havde en fremtrædende stilling i Jerne Sogn i 1700-tallet.
Kilde:bogen " Fra Ribe Amt bind 18".
Det rigeste dødsbo i Puglund var Gregers Clemmensens i Andrup, hvor skiftet holdtes 6 marts 1660, men først blev tinglæst næsten et aar senere. Her var formuen 2-269 sdl. plus uvisse gældsbreve på 440 sdl. Gælden var 526 sdl., så nettoformuen blev 2.183 sdl. 		Clemendsen, Gregers (I8850)
 
46872 Noter fra Per Kejlberg:
Skifte efter Else blev holdt 16 november 1694. ( 06-11-1694 ??) 		Hansdatter, Else (I8742)
 
46873 Noter fra Per Kejlberg: Niels Christensen Spangsberg købte Sønderris ( Tidligere en Hovedgaard, senere i 1706 delt op i 2 ) i 1760. Da han døde arvede sønnen Christen Lykke Spangsberg gaarden. da han døde giftede hans enke sig med Thomas Ganer, hvis søn Christen Lykke Ganer arvede gaarden.

Kilde: Ester Nørlykke, Middelfart.
Niels døde 10-07-1783. 		Spangsberg, Niels Christensen (I8894)
 
46874 Noter fra Per Kejlberg: Søren blev båret til dåb af: Søren Hansens Hustru af Bollesager. Faddere var: Christen Sørensen af Strandby, Hans Olesen af Velbæk, Hans Nielsen af Rørkier, Hans Christensen af Velbæk, Laust Christensen af Maade, Christen Hansen Mors af Ugelvig, Niels Hansen af Strandby, Hans Nielsens Hustru af velbæk, Anne Christensdatter af Esbjerg, Else Jensdatter af Spangsberg og Abelone Hansdatter af Nourup.
Uddrag fra Hans Nielsens bog om Spangsberg slægten.
citat start - "Søren Christensen Spangsberg, der fødes den 13. Marts 1727 og den 20. Januar 1753 blev viet til Mette Sørensdatter, født i Maade den 5. Januar 1729 som Datter af Søren Mortensen og Karen Jesdatter, Maade. Ægteparret havde en stor Børneflok og blev, som nærværende Tavle viser, nærmest Stamforældre til er talrig og vidt forgrenet Slægt. Foruden Gaarden i Uglvig ejede Spangsberg - som foran anført - Bryndum Kirke sammed med sin Broder Niels Spangsberg. Ved Udskiftningen 1788 ejede han en Fæstegaard i Gjesing og i 1799 en Fæstegaard i Kjersing. I Aaret 1780 købte han ved Auktion Gaarden Matr. Nr. 6 i Nourup til sin Søn, Christen Sørensen Spangsberg. Købesummen var 342 Rdl., og dens Hartkorn var 3 Tdr. 3 Skp. 2 Alb. 20 Aar derefter er Gaarden - paa Grund af Skifte hos Enken efter Chr. S. Spangsbergs Død - vurderet og herved ansat til 700 Rdl., hvilket er en mægtig Stigning i dette Tidsrum. Det viste sig ved denne Forretning, at den afdøde efterlod sig Panteobligationer tilsammen lydende paa 2712 Rdl., der hvilede paa Landejendomme i Jerne Sogn og Omegn. Det lyder jo ikke af saa meget i vore Dage, men det var dog værdien af 4 Bøndergaarde i den Tid.
Naar man læser om disse forlængst hedengangne Spangsbergere og ser den langvarige og dyre Proces med Præsten Marturin Castensen, deres Køb af store Landejendomme og endelig de kostbare Gravstene, bliver man overtydet om, at Familien har været i Besiddelse af, efter Datidens Forhold, ikke ubetydelige Rigdomme, og der er al Sandsynlighed for, at de har erhvervet disse ved Handel med Ejendomme og Kreaturer. Men som det saa ofte gaar her i Verden, er denne Rigdom forlængst forsvunden. - citat slut".
Jerne-Skads kirkebog 1748-1814 C 564-2 kort 5/5:
Søren Christensen af Ugelvig gebr. 72 aar, 6 mdr. 1 uge og 3 dage. 		Spangsberg, Søren Christensen (I8893)
 
46875 Noter om Peder Rasmussen:
1) Peder Rasmussen betegnes i registreringer i Marslev Sogns kirkebog, Holev som regel som
"unge Peder Rasmussen" til forskel fra "gamle Peder Rasmussen" i Holev, der er født
ca. 1698.
Det må derfor antages, at unge Peder Rasmussen er født efter 1698, men det har ikke været
mulgt at finde hans dåberegistrering.
2) Marslev Kirkebog eksisterer fra 1677, så Peder Rasmussen er sandsynligvis født i et andet
sogn, måske Vantinge Sogn i Åsum Herred. Dette kan underbygges af registrering i Ulriksholm
fæsteprotokol, hvor Erich Madsen 16/4 1758 overtager fæstet på en gård i Holev fra
Peder Rasmussen Vantinge, der har misrygtet fæstet.
3) Peder Rasmussens fæstebrev er ikke identificeret i Ulriksholms fæsteprotokol!
4) Jeg antager, at unge Peder Rasmussen er identisk med Peder Rasmussen Vanting i Holev.
Ved dåbsregistreringen for det yngste barn Ingeborg Margrethe i 1753 er faderen anført
som Peder Vantinge.
5) Datteren Mette Pedersdatter får en søn Anders Jacobsen, døbt 1776 i Marslev.
Ovennævnte datter Ingeborg er nævnt ved dåben "Konens Søster Ingeborg i Rastrup bar barnet". 		Rasmussen, Peder (I19125)
 
46876 Noter(Bjarne Persson)
I bogen "Skogsfinska nybyggare, i Bergslagen, Hedmark och Nordvärmland" side 343 m.fl. indeholder afnittet Tenhuinen i Kindsjön 1649, Älgsjön 1650 och Aspberget 1660 oplysninger om Mårten Staffansson Tenhuinen og hans sønner. Her henvises til oplysninger i Richard Brobergs bog fra 1988 "Finsk innvandring till mellersta Sverig".
***
Noteringar(Kenneth Alexis Bergman)
Barn:
Olof Mårtensson Tenhuinen omk 1630-1667
Pål Mårtensson Tenhuinen omk1632
Britta Mårtensdotter Tenhuinen omk 1634
Anders Mårtensson Tenhuinen omk1635-1690
Matts Mårtensson Tenhuinen omk1637
Kerstin Mårtensdotter Tenhuinen omk 1638
Henrik Mårtensson Tenhuinen 1640
Valborg Mårtensdotter Tenhuinen omk1643
Staffan Mårtensson Tenhuinen omk 1645-1681
--
Mårten upptog Kindsjön. Han och hans söner var flitiga svedjare och dömdes många gånger för olaga fallhuggning.

Kindsjön upptaget på Branäs ägor 1649, tillökt 1653 och skattlagt till ¼ hemman 1656.
I Kindsjön bodde och betalade Mårten Staffansson Tenhuinen tionde första gången 1651 och har 1654 två egna och fem husfolk mantalsskrivna. 1658 är 12 personer mantalsskrivna, sedan minskar antalet och därefter uppnås åter samma siffra först 1718. Mårten står för Kindsjön Mårten 1651-57, 1660-65.

Mordet vid Kindsjön.
En dag i november 1667 när bröderna Mats och Olof samt deras far Mårten var samlade vid frukostbordet, började Mats att klaga på att han inte, i motsats till syskonen, fått något för allt slit med att uppröja hemmanet i Kindsjön. Oklart vad Olof eller Mårten svarade, men plötsligt reste sig Mats och högg kniven i Olof.
Olof hann bara yttra "Gud nåde" och föll stendöd i golvet. Mats flydde men stannade strax, och huskarlen Michel Jönsson fann honom stående på knäna och rådde honom att gå tillbaka. Han togs fast och fördes till kronolänsman Daniel 'Nilsson i Öjenäs och förvarades till detta ting.
Vid tinget var han ånger och uppgav att han haft "yrhet i huvudet" i fyra års tid.
Han dömdes till dödsstraff men benådades och levde till ca 1676. 		Tenhuinen, Mårten Staffansson (I38199)
 
46877 Noter(Geni tree)

Han ble født på Voll Vollsnes gård i Kirkenær på Grue i Hedmark, Norge.

* Vinger bygdebok: Skansgården https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2012022308180?page=111
* Sør Odal bygdebok 1-5 s: Side 267 nevnt som vitne https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2017081648035?page=269

Han ble ført som ett av to vitner i en sak for sin potensielle halvbror Hans Halvorsen i 1573-1574. Fremgår på side 268 i Sør-Odal bygdebok. Trolig var de halvsøsken og hadde felles far i Halvor Sæmingson Voll. I Norsk Slektshistorisk Tidsskrift(NST) fra Lars Løberg i 1998 i hefte nr. 3 på side 209 fremstilles han som sønn av Halvor Sæmingson og Anne Olsdatter fra Holterætta. Det påpekes at slektssammenhengen imidlertid ikke er bevist.

* Grueboka 2 1: Gården Voll https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2017052207353?page=249

***

Note(Geni tree)

Datter av Amund Skansgården som nevnes 1572-1574 (artikkel av Lars Løberg i Slektshistorisk Tidsskrift 1998 s. 209).

Løberg antyder at Amund kan ha vært sønn av Halvor Sæmundson (nevnt Solør 1518 og Brandval 1523) og Anna Olsdotter, Oluf Kalips moster, som iflg. Løberg og Weiding (Slektshistorisk Tidsskrift 1989, tavle s. 109) var datter av Olav Amundson Holter (nevnt 1491-99), sønn av Gyrid og Amund Jonsson, sønn av Jon Holteson, sønn av Rønnaug og Holte Gunnarson, nevnt 1353-1371) og Bothild Svensdotter, datter av Sven Jonson på Dingevik og Ingeborg, datter av Holmfrid Jonsdotter (nevnt 1478) og Tore Byting (nevnt 1416-1439). Berger Skansgården var den sentrale blant innløserene av kalipsgodset. I en lengre periode skattet han av mer en halvparten av kalipsgodset som ble innløst av folk fra Solør og Eidskogen. Det viser seg nå at han skattet av dette godset på vegne av kone og stebarn, noe som bevises av kombinasjon av to dokumenter som belyser skifteoppgjøret blandt stebarna. Jon Åsmundson (Amundsen) Utgården stevnet medarvingene sine for tinget på Breen 11/10 1639 til et riktig skifte etter Peder og Sigrid Gjøsegården. Av saken fremgår at Peder og Sigri hadde to sønner og 10 døttre, hvorav Jon var sønn av eldste sønn mens de øvrige 11 søsken fortsatt var i live. Jordegodset besto av 2 huder i Gjøsegården med bygsel over ytterlige 2 huder, 2 huder med byksel i Botner , 8 skinn med bygsel i Lyssand og 7 skinn med bygsel i Korsengen. Alle tre i Berger sogn i Brandval.1 hud med bygsel over ytterligere 1 hud i Fenstad i Nes og 9 skinn i Haug i Grue. Samtidig ble det også mellom de 11 gjenlevende søsken skiftet godset efter farsøsteren Åse Mørdre, som var 1/2 hud i Gjøsegården, 3 skinn i Fenstad og 3 1/2 lispund og 1 remål i Spikset i Sør-Odal. Av skiftet kommer ellers fram at Berger Skansgården som barnas stefar hadde betalt førstebygsel for Gjøsegården samt 20 daler for Botner. Det andre dokumentet er dom avsagt på Nor tingstue 1/7 1625 i en sak hvor Erland Fenstad (Finstad) i Nes saksøker Berger Skansgården og Tørjer Stemsrud for et makeskifte de hadde foretatt i 1614 hvor Berger hadde gitt Torgeir 2 pund rente i Fenstad mot 2 pund rente i Røtnes. Berger hevder i saken at makeskiftet var skjedd i hustruens levende live og med hennes samtykke og at Erland på sin hustrus vegne hadde fått like godt gods med de andre hennes søsken sonm var i Farset 1 1/2 pund årlig landskyld og bygsel, 1/2 pund i Fenstad foruten det han fulgte av kaklipsgods. Når kalipsgodset er skiftet på 		(Vølsnes), Amund Halvorson Skansgaarden (I43974)
 
46878 Noter(Geni Tree)

Kristina Gustavsdotter (Näf)

Björn Näf ingick äktenskap med en "syster(dotter Sic!)" till Bengt hafridsson, lagman i Västergötland. Av kronologiska skäl förefaller det stämma, det förefaller även troligt att binamnet "näf" tagits från hustruns sida.

1 Björn näfs ätt. Den förste, som veterligen i vårt land fört två korslagda färlor i vapnet, är riddaren och riksrådet Björn näf) (säkert belagd 1276—96), som på sin ännu bevarade gravsten i Varnhems kloster uppges ha tjänat Birger jarl och varit konung Magnus ladulås' lärare. Hans hustru var systerdotter till västgötalagmannen Bengt Hafridsson och befryndad med kungaätten.

https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=14612

Kan hon ha hetat Ragnfrid, Katarina, Tove eller Kristina

SDHK-nr: 1353

Utfärdat: 12861021, Baltak Innehåll: Håfrid Sigtryggsdotter upprättar sitt testamente; till nunneklostret i Gudhem skänker hon sina gods i Espered(?)1 med alla tillägor samt sitt kapell vid den heliga Katarinas altare på samma plats, där hon även väljer sin gravplats, till klostret i Varnhem 1 mark lödigt, till vart och ett av klostren i Västergötland 1 mark lödigt, till hospitalen i Lödöse och Skara 1 mark lödigt vardera, till varje sockenpräst i de socknar, där hon äger gods, 1 mark penningar och till kyrkan i ”anguthorp” 1 åker. Vidare friger hon Tove och hennes två spädbarn samt stadfäster ånyo en gåva till sin dotter Kristina från Gudhem. Hon kungör dessutom att hon gjort ett jordabyte med sin son herr Bengt, varvid hon tilldelat honom sina gårdar ”hualstadhi” och ”hørydhær” och i utbyte fått gårdarna ”grafryd” och ”espiryd” ur hans farsarv; därefter skänkte hon nämnda ”grafryd” till sin dotter Ragnfrid. Medlare i denna överenskommelse var herr Håkan Tunesson, herr Magnus Knutsson, herr Ormer, herr Peter från ”anguthorp” m.fl. Sigillanter är kung M(agnus) av Sverige, biskopen i Skara, herr Magnus Knutsson, prästen Peter i ”anguthorp” och utfärdaren.

SDHK-nr: 1698

Utfärdat: 12960600 Innehåll:Björn ”Neff” och hans hustru Kristina, Tomas Jonsson och hans hustru Katarina, Karl Gregersson och hans hustru Ragnburg samt Ragnvald ”Vlwasæ son” kungör att de givit fru Ragnfrid, änka efter lagmannen Israel i Tiundaland, sitt godkännade och sin tillåtelse att under hennes livstid fritt förfoga över det gods i ’norra’ Sverige i sin helhet, som hon fått i morgongåva och ärvt efter sin son och sin make, på villkor att allt hennes fäderne- och möderneärvda gods i övriga Sverige i sin helhet lämnas till dem själva eller dem, som är fru Ragnfrids lagliga arvingar vid hennes död. Sigillanter är utfärdarna, kung B(irger), marsken Th. Knutsson, lagmannen Bengt i Västergötland, Lars Boberg och domprosten Andreas i Uppsala 		Gustavsdotter, Kristina (I44023)
 
46879 Noter(Geni tree)

Mange oplysninger 		Jonsson\Johansson, Sven (I43979)
 
46880 Noter(Geni tree)

Mellan liljan och sjöbladet (2008 & 2009) Författare: Bo J Theutenberg Förlag: Skara stiftshistoriska sällskap (www.skarastiftshistoriska.nu).
Del 1:1 (ISBN 978-91-977365-2-7 utkom 2008 (790 sidor.)
Del 1:2 (ISBN 978-91-977366-1-9 utkom 2009 (514 sidor). Del 1:2 innehåller bilagor, 537 noter, 29 kartor, 31 genealogiska tabeller och ett omfattande personregister till Del 1:1.

Om fru Ramfrid däremot skulle avlida i Västergötland (in vesgocia), hennes hembygd, föreskriver hon i sitt testamente att hon önskade bli begravd hos sin far (Gustav) i Vårfrukyrkan i Skara, alltså Skara domkyrka. Med intill visshet gränsande sannolikhet är hennes far Västergötlands lagman (1260-1270-talet) Gustav Petersson (troligen lejon), som bör vara son till Västergötlands lagman 1246-1253 Peter Näf (lejon). Fru Ramfrids bror Bengt Hafridsson (lejon), som benämns med metronymikon efter sin mor Hafrid Sigtryggsdotter /Boberg/), var Västergötlands lagman ca 1291-ca 1307). Man ser här en rad av Västergötlands lagmän med Folkungasläktens lejon-vapen, vilken släkt fru Ramfrid således tillhörde. (Om fru Ramfrid Gustavsdotter se Theutenbergs artikel "Västergötlands lagmän - Algotssöner och Folkungar" publicerad i Biskopen och törntaggen, Skara 2004, sid 245-321).

--------------------------

En fråga om Fru Ramfrid Gustavsdotter (lejon). I sin testament av den 28-02-1302 (DS 1373) föreskrev (enligt Bo Theutenberg) “att om hon skulle avlida i ‘övre Sverige’ (superiori swecia), hon ville begravas invid sin 2:e make Upplands lagman Israel Andersson (And) i Uppsala domkyrka, närmare bestämt i S:t Nicolai kapell …. Om fru Ramfrid däremot skulle avlida i Västergötland (in vesgocia), hennes hembygd, föreskriver hon … att hon önskade bli begravd hos sin far (Gustav) [Petersson] i Vårfrukyrkan i Skara, alltså Skara domkyrka.” Vet man hennes begravningsplats?

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/418490.html?1410568228 		Lejon, Ramfrid Gustavsdotter (I44024)
 
46881 Noter(Henning Jørgensens database)
* Overtog 1622 1/3 af Christen Jensens gård i Gjesing (var de brødre??). Forinden havde han ca. 1620 overtaget del af Niels Sørensens gård.
* Ikke sikkert at hans børn er som nævnt, undtagen Hans Bennedsen af ægteskab. Men det følger af, at iflg. tb 1663 f 24 ved skifte efter Jens Hansen i Maade, ser det ud til at Jens Bennedsen sammen med Benned Jørgensen i Gjesing optrådte på sin mors (Bodil Hansdatter) vegne.
* Hans forældre en teori baseret på tidligere sager, hvor der ikke er tvivl om, at Benned Jensen var beslægtet med Laurids Bennedsen og Gyde Bennedsdatter (under forudsætning af, at Jens Bennedsen var hans søn). Benned Jensens børn havde også penge til gode i Laurids Bennedsens bo (rimeligvis oldarv). Alternativt (og måske mere sandsynligt??) var Benned Jensen søn af en Jens, som måske blev gift med Benned Christensens enke. Benned Jensen skulle dermed være en halvbror til Laurids Bennedsen m. fl.. 		Jensen, Benned (I42321)
 
46882 Noter(Kenneth Alexis Bergman)

Barn:
Helena Henriksdotter 1825
Maria Henriksdotter 1827-1833
Britta Henriksdotter 1823-11-05 *
Halvard Henriksson 1833-01-29 (Södra Finnskoga (S) CI:1 (1831-1857) Bild 9 / sid 13)
--
* Britta får på något sätt en gård i Röjden med hjälp av sin far, och på granngården (samtidigt) flyttar en Karin Henriksdotter in f ca 1798, (kanske en halvsyster?)
--
forum.genealogi.se/index.php?topic=54547.0
--
Han får med Marit Pålsdotter dottern Britta 1829: Dalby (S) C:6 (1828-1852) Bild 15 / sid 21
Bor i Röjden: Dalby (S) AI:16 (1826-1830) Bild 288 / sid 283
Före det i Fallet med mor och styvfar: Dalby (S) AI:16 (1826-1830) Bild 124 / sid 118
Här har dom strukit över "fadr" på Anders Henriksson Södra Finnskoga (S) AI:1 (1829-1832) Bild 165 / sid 160. Här står "styffadr" på Anders, och hustrun Marit Pålsdotter dör: Södra Finnskoga (S) AI:2 (1831-1836) Bild 168 / sid 162
Ny hustru: Helene Olofsdotter från Hoff: Södra Finnskoga (S) AI:3 (1837-1844) Bild 183 / sid 175
Södra Finnskoga (S) AI:4 (1845-1850) Bild 151 / sid 146
Södra Finnskoga (S) AI:6 (1857-1861) Bild 187 / sid 179
Södra Finnskoga (S) AI:8 (1866-1870) Bild 277 / sid 270
Södra Finnskoga (S) AI:10 (1876-1880) Bild 274 / sid 270 Henrik är nu Rotehjon
Död 1881-01-22, av Håll och Styng: Södra Finnskoga (S) FI:3 (1879-1893) Bild 8


*** Husförhörslängder

Dalby (S) AI:8 (1800-1805) Bild: 98 Sida: 92 (v10581.b98.s92)
Falltorp

Navn Födelses Kom
Flyttet
Pål Hindriksson 1746
Hust Valborg Philipsdr 1752
Carlsson Son Olof 1782
Carlsson Son Daniel 1784
Pålsson Son Hindrik 1793
Doter Britta 1777
==>Des Son Hindrik Hind 1802
Pig Brita Carlsdr 1778
Pig Annika Carlsdr 1780
Pig Maria Thomasdr 1786
Pig Brita Olofsdr 1783


Dalby (S) AI:10 (1806-1810) Bild: 94 Sida: 94 (v10583.b94.s94)
Falltorp

Navn Födelses Kom
Flyttet
Pål Hindriksson 1746
H: Valborg Philipsdr 1752
S: Olof Carlsson 1782
S: Daniel Carlsson 1784 til/fra Säterberget
S: Hindrik Pålsson 1793
D: Brita Carlsdr 1777
==>des b: Hind: Hindrikss 1802
des b: Carl Hindriksson 1808
D: Annika Carlsdr 1780
Hust Valborg Andersdr 1787 Rögden
Son Carl 1810
Pig Marit Pålsdr 1793 Östm


Dalby (S) AI:12 (1815-1821) Bild: 88 Sida: 86 (v10585.b88.s86)
Falltorp

Navn Födelses Kom
Flyttet
1 Olof Carlsson 1782 Falltorp
H Wallb Andersdr 1787 Rögden


Fl Pig Britta Carlsdr 1777 Falltorp til Kindsjön 1816
oägta S Hind Hindriksson 1802 Falltorp til Norget 1820
oägta S Carl Hindriksson 1808 Falltorp til Kindsjön 1816
Inh Anders Hendriksson 1770 Skrockerb fra Kindsjön 1820
Hust Britta Carlsdr 1777 Fallet fra Kindsjön 1820
S. Carl Andersson 1808 Fallet fra Kindsjön 1820


Dalby (S) AI:13 (1815-1821) Bild: 6 Sida: 9 (v10586.b6.s9)
Kinsjön

Navn Födelses Kom
Flyttet
Torp Anders Hendriksson Skrockerb til Falltorp 1820
H Britta Carlsdr 1777 Falltorp fra Falltorp 1816
til Falltorp 1820
S. Carl Hindriksson 1808 Falltorp til Falltorp 1820


Dalby (S) AI:14 (1821-1825) Bild: 93 Sida: 87 (v10587.b93.s87)
Fallet

Navn Födelses Kom
Flyttet
Mod/Enk Vallborg Philipsdt 1752 Bjurb Tarvainen
Död 1823
Dr. Hendrik Hendriksson 1801 Falltorp Raatikainen
fra Norget 1821
til Norget 1822
Inh Anders Hendriksson 1770 Skrockerb Vilhuinen
Hust Britta Carlsdr 1777 Falltorp Lehmoinen
S. Carl Andersson 1808 Falltorp Vilhuinen


Dalby (S) AI:16 (1826-1830) Bild: 288 Sida: 283
Röjden

Navn Födelses Kom
Flyttet
Torp Hindrik Hindriksson 1801 Fallet
H. Marit Pålsdr 1792 Norige
Barn Helena 1825 Fallet
Maria 1827 loco


Södra Finnskoga (S) AI:1 (1829-1832) Bild: 165 Sida: 160 (v13398.b165.s160)
Röijden

Navn Födelses Kom
Flyttet
Torp Hindric Hindriksson 1801 Fallet
H. Marit Påhlsdr 1792 Norrige
Barn Helena 1825 Fallet
Maria 1827 loco
Britha 1829 5/11 loco

fadr/Enkm Anders Hindricks 1870 Skrockb Note(fadr overstreget)
Inh Enk Elin Eriksdr 1870 Ny
Barn Karin Johansdr 1889 loco
Hennes ägt Bricha Pettardr 1824 loco


Södra Finnskoga (S) AI:2 (1831-1836) Bild: 168 Sida: 162 (v13399.b168.s162)
Röjden

Navn Födelses Kom
Flyttet
Torp Hindrik Hindriksson 1801 Falltorp
H. Marit Pahlsdr 1792 Norje död 1836
B: Helena 1825 Falltorp
Maria 1827 loco död 1833
Britta 1829 5/11 loco
Halfvard 1833 29/1 loco

Fadr/Stjuffadr Note(fadr overstreget)
Enkem Anders Hindrikson 1870 Skrockarb


Södra Finnskoga (S) AI:3 (1837-1844) Bild: 183 Sida: 175 (v13400.b183.s175)
Röjden, Bråten

Navn Födelses Kom
Flyttet
Torp Hindrik Hindriksson 1801 Falltorp
H. Helene Olofsdr 1798 Hoff 30/9 1838
B: Helena 1825 Falltorp til Tysketorp 1841
Britta 1829 5/11 loco til Tysketorp 1843
Halfvard 1833 29/1 loco

Enkm And: Hindriksson 1870 Skrockrb död 16/12 1838


Södra Finnskoga (S) AI:4 (1845-1850) Bild: 151 Sida: 146 (v13401.b151.s146)
Röjden

Navn Födelses Kom
Flyttet
Torpara Hindr Hindriksson 1801 Falltorp til p.159 1851
H. Helene Olofsdr 1798 Hoff
D: Halfvard 19/2 1833 29/1 Röjden


Södra Finnskoga (S) AI:5 (1851-1857) Bild: 168 Sida: 159 (v13402.b168.s159)
Röjden, Bråten

Navn Födelses Kom
Flyttet
Torp=>
Backht Hindr Hindriksson 1801 Falltorp fra p.146 1850
H. Helene Olofsdr 1798 Hoff fra p.146 1850
Son Halfvard 29/1 1833 19/2 Röjden fra p.146 1850


Södra Finnskoga (S) AI:6 (1857-1861) Bild: 187 Sida: 179 (v13403.b187.s179)
Röjden, Bråten

Navn Födelses Kom
Flyttet
Torp=>
Backp Hindr Hindriksson 1801 Falltorp fra p.159 1857
H. Helene Olofsdr 1798 Hoff fra p.159 1857

Gift S: Halfvard 29/1 1833 19/2 Röjden Gift 17/2 1859
H. Lisa Andersdr 1834 17/3 Bjurb


Södra Finnskoga (S) AI:7 (1861-1865) Bild: 209 Sida: 206 (v13404.b209.s206)
Röjden


Södra Finnskoga (S) AI:8 (1866-1870) Bild: 277 Sida: 270 (v13405.b277.s270)
Röjden

Navn Födelses Kom
Flyttet
Halfvard Hindriksson 1833 29/1 S.F
H. Lisa Andersson 1834 17/3 S.F.
Børn

Fadr Hindr Hindriksson 1801 S.F. fra p.206 1866
H. Helene Olofsdr 1798 Norge död 1868 11/1


Södra Finnskoga (S) AI:9 (1871-1875) Bild: 276 Sida: 270 (v13406.b276.s270)
Röjden

Navn Födelses Kom
Flyttet
Eg/Torp Halvard Hindriksson 1833 29/1 S.F
H. Lisa Andersson 1834 17/3 S.F.
Børn

Enkem
Fadr Henrik Henriksson 1801 S.F. 		Familie: Hindrik Hindriksson Raatikainen / Marit Pålsdotter (F16163)
 
46883 Noter(Kenneth Alexis Bergman)

Barn:
Helena Henriksdotter 1825
Maria Henriksdotter 1827-1833
Britta Henriksdotter 1823-11-05 *
Halvard Henriksson 1833-01-29 (Södra Finnskoga (S) CI:1 (1831-1857) Bild 9 / sid 13)
--
* Britta får på något sätt en gård i Röjden med hjälp av sin far, och på granngården (samtidigt) flyttar en Karin Henriksdotter in f ca 1798, (kanske en halvsyster?)
--
forum.genealogi.se/index.php?topic=54547.0
--
Han får med Marit Pålsdotter dottern Britta 1829: Dalby (S) C:6 (1828-1852) Bild 15 / sid 21
Bor i Röjden: Dalby (S) AI:16 (1826-1830) Bild 288 / sid 283
Före det i Fallet med mor och styvfar: Dalby (S) AI:16 (1826-1830) Bild 124 / sid 118
Här har dom strukit över "fadr" på Anders Henriksson Södra Finnskoga (S) AI:1 (1829-1832) Bild 165 / sid 160. Här står "styffadr" på Anders, och hustrun Marit Pålsdotter dör: Södra Finnskoga (S) AI:2 (1831-1836) Bild 168 / sid 162
Ny hustru: Helene Olofsdotter från Hoff: Södra Finnskoga (S) AI:3 (1837-1844) Bild 183 / sid 175
Södra Finnskoga (S) AI:4 (1845-1850) Bild 151 / sid 146
Södra Finnskoga (S) AI:6 (1857-1861) Bild 187 / sid 179
Södra Finnskoga (S) AI:8 (1866-1870) Bild 277 / sid 270
Södra Finnskoga (S) AI:10 (1876-1880) Bild 274 / sid 270 Henrik är nu Rotehjon
Död 1881-01-22, av Håll och Styng: Södra Finnskoga (S) FI:3 (1879-1893) Bild 8


*** Husförhörslängder

Dalby (S) AI:8 (1800-1805) Bild: 98 Sida: 92 (v10581.b98.s92)
Falltorp

Navn Födelses Kom
Flyttet
Pål Hindriksson 1746
Hust Valborg Philipsdr 1752
Carlsson Son Olof 1782
Carlsson Son Daniel 1784
Pålsson Son Hindrik 1793
Doter Britta 1777
==>Des Son Hindrik Hind 1802
Pig Brita Carlsdr 1778
Pig Annika Carlsdr 1780
Pig Maria Thomasdr 1786
Pig Brita Olofsdr 1783


Dalby (S) AI:10 (1806-1810) Bild: 94 Sida: 94 (v10583.b94.s94)
Falltorp

Navn Födelses Kom
Flyttet
Pål Hindriksson 1746
H: Valborg Philipsdr 1752
S: Olof Carlsson 1782
S: Daniel Carlsson 1784 til/fra Säterberget
S: Hindrik Pålsson 1793
D: Brita Carlsdr 1777
==>des b: Hind: Hindrikss 1802
des b: Carl Hindriksson 1808
D: Annika Carlsdr 1780
Hust Valborg Andersdr 1787 Rögden
Son Carl 1810
Pig Marit Pålsdr 1793 Östm


Dalby (S) AI:12 (1815-1821) Bild: 88 Sida: 86 (v10585.b88.s86)
Falltorp

Navn Födelses Kom
Flyttet
1 Olof Carlsson 1782 Falltorp
H Wallb Andersdr 1787 Rögden


Fl Pig Britta Carlsdr 1777 Falltorp til Kindsjön 1816
oägta S Hind Hindriksson 1802 Falltorp til Norget 1820
oägta S Carl Hindriksson 1808 Falltorp til Kindsjön 1816
Inh Anders Hendriksson 1770 Skrockerb fra Kindsjön 1820
Hust Britta Carlsdr 1777 Fallet fra Kindsjön 1820
S. Carl Andersson 1808 Fallet fra Kindsjön 1820


Dalby (S) AI:13 (1815-1821) Bild: 6 Sida: 9 (v10586.b6.s9)
Kinsjön

Navn Födelses Kom
Flyttet
Torp Anders Hendriksson Skrockerb til Falltorp 1820
H Britta Carlsdr 1777 Falltorp fra Falltorp 1816
til Falltorp 1820
S. Carl Hindriksson 1808 Falltorp til Falltorp 1820


Dalby (S) AI:14 (1821-1825) Bild: 93 Sida: 87 (v10587.b93.s87)
Fallet

Navn Födelses Kom
Flyttet
Mod/Enk Vallborg Philipsdt 1752 Bjurb Tarvainen
Död 1823
Dr. Hendrik Hendriksson 1801 Falltorp Raatikainen
fra Norget 1821
til Norget 1822
Inh Anders Hendriksson 1770 Skrockerb Vilhuinen
Hust Britta Carlsdr 1777 Falltorp Lehmoinen
S. Carl Andersson 1808 Falltorp Vilhuinen


Dalby (S) AI:16 (1826-1830) Bild: 288 Sida: 283
Röjden

Navn Födelses Kom
Flyttet
Torp Hindrik Hindriksson 1801 Fallet
H. Marit Pålsdr 1792 Norige
Barn Helena 1825 Fallet
Maria 1827 loco


Södra Finnskoga (S) AI:1 (1829-1832) Bild: 165 Sida: 160 (v13398.b165.s160)
Röijden

Navn Födelses Kom
Flyttet
Torp Hindric Hindriksson 1801 Fallet
H. Marit Påhlsdr 1792 Norrige
Barn Helena 1825 Fallet
Maria 1827 loco
Britha 1829 5/11 loco

fadr/Enkm Anders Hindricks 1870 Skrockb Note(fadr overstreget)
Inh Enk Elin Eriksdr 1870 Ny
Barn Karin Johansdr 1889 loco
Hennes ägt Bricha Pettardr 1824 loco


Södra Finnskoga (S) AI:2 (1831-1836) Bild: 168 Sida: 162 (v13399.b168.s162)
Röjden

Navn Födelses Kom
Flyttet
Torp Hindrik Hindriksson 1801 Falltorp
H. Marit Pahlsdr 1792 Norje död 1836
B: Helena 1825 Falltorp
Maria 1827 loco död 1833
Britta 1829 5/11 loco
Halfvard 1833 29/1 loco

Fadr/Stjuffadr Note(fadr overstreget)
Enkem Anders Hindrikson 1870 Skrockarb


Södra Finnskoga (S) AI:3 (1837-1844) Bild: 183 Sida: 175 (v13400.b183.s175)
Röjden, Bråten

Navn Födelses Kom
Flyttet
Torp Hindrik Hindriksson 1801 Falltorp
H. Helene Olofsdr 1798 Hoff 30/9 1838
B: Helena 1825 Falltorp til Tysketorp 1841
Britta 1829 5/11 loco til Tysketorp 1843
Halfvard 1833 29/1 loco

Enkm And: Hindriksson 1870 Skrockrb död 16/12 1838


Södra Finnskoga (S) AI:4 (1845-1850) Bild: 151 Sida: 146 (v13401.b151.s146)
Röjden

Navn Födelses Kom
Flyttet
Torpara Hindr Hindriksson 1801 Falltorp til p.159 1851
H. Helene Olofsdr 1798 Hoff
D: Halfvard 19/2 1833 29/1 Röjden


Södra Finnskoga (S) AI:5 (1851-1857) Bild: 168 Sida: 159 (v13402.b168.s159)
Röjden, Bråten

Navn Födelses Kom
Flyttet
Torp=>
Backht Hindr Hindriksson 1801 Falltorp fra p.146 1850
H. Helene Olofsdr 1798 Hoff fra p.146 1850
Son Halfvard 29/1 1833 19/2 Röjden fra p.146 1850


Södra Finnskoga (S) AI:6 (1857-1861) Bild: 187 Sida: 179 (v13403.b187.s179)
Röjden, Bråten

Navn Födelses Kom
Flyttet
Torp=>
Backp Hindr Hindriksson 1801 Falltorp fra p.159 1857
H. Helene Olofsdr 1798 Hoff fra p.159 1857

Gift S: Halfvard 29/1 1833 19/2 Röjden Gift 17/2 1859
H. Lisa Andersdr 1834 17/3 Bjurb


Södra Finnskoga (S) AI:7 (1861-1865) Bild: 209 Sida: 206 (v13404.b209.s206)
Röjden


Södra Finnskoga (S) AI:8 (1866-1870) Bild: 277 Sida: 270 (v13405.b277.s270)
Röjden

Navn Födelses Kom
Flyttet
Halfvard Hindriksson 1833 29/1 S.F
H. Lisa Andersson 1834 17/3 S.F.
Børn

Fadr Hindr Hindriksson 1801 S.F. fra p.206 1866
H. Helene Olofsdr 1798 Norge död 1868 11/1


Södra Finnskoga (S) AI:9 (1871-1875) Bild: 276 Sida: 270 (v13406.b276.s270)
Röjden

Navn Födelses Kom
Flyttet
Eg/Torp Halvard Hindriksson 1833 29/1 S.F
H. Lisa Andersson 1834 17/3 S.F.
Børn

Enkem
Fadr Henrik Henriksson 1801 S.F. 		Familie: Hindrik Hindriksson Raatikainen / Helena Olsdotter (F16164)
 
46884 Noter(Kenneth Alexis Bergman)

Marit Matsdotter Mojainen gick en förfärlig död till mötes i mitten av december år 1717.
En kväll när hon och maken haft gäster blev hon trött och valde att gå och lägga sig på det vanliga stället, dvs ovanpå ugnen. Denna sovplats brukade hon välja då det var mycket varmare där än i sängen.
Nedanför sovplatsen fanns ett träkar som var dryga halvmetern högt (en aln) i vilket man hällt dranken efter ett brännvinskok.

På något sätt lyckades Marit trilla ner och antingen slå ihjäl sig eller drunkna i träkaret som var fyllt av drank. Hon blev hittad av pigan Marit Simonsdotter på morgonen och då låg hon på rygg i träkaret med benen hängandes utanför. Ansiktet var täckt av drank.

Marit Matsdotters död väckte stor uppståndelse, då prästen Andreas Piscator bestämt sig för att ett brott var begånget. Därför vägrade han begrava henne. Brodern Nils Matsson förhördes och maken Kristoffer var misstänkt, men ingen blev dömd för något brott.

Källa Valter Berg ”Brunnberg – en finnbys historia” 		Moijainen, Marit Matsdotter (I37365)
 
46885 Noter(Kopieret fra Henning Jensens slægtsbase)

Johan Sørensen, f. ca 1650-70 ? i Skjødstrup, Aal sogn, (søn af Søfren Bundessøn (Boedssøn) og Ukendt) d. 1719 i Børsmose, Aal sogn.
Han ses første gang 1691 som fadder i "Schiødstrup" i Aal sogn, så det må antages at han er født der.
Fæster af en halvgård i Børsmose.
Han giftede sig anden gang ca 1698 i Ho kirke med Maren Madzdatter af Nørreballe, måske datter af Mads Bodsen, (hun dør i Børsmose ca 1710).
Han gifter sig tredje gang i Ho kirke 15.2.1711 med Anne Jensdatter af Sønderballe. Hun bliver efter Johan Sørensens død i 1719 gift i 1720 med Hans Christensen, søn af "salig Christen Hansen". Han blev gift med (1) Gørrit Christensdatter, gift 1691, f. ca 1660-75, d. 18 aug 1697 i Børsmose, begravet i Aal. Han blev gift med (2) Karen Madsdatter, gift 1697-98 i Ho kirke, f. i Ho, (datter af Mads Boiesen og Else Madsdatter) d. ca 1710 ? i Børsmose, Aal sogn. Karen:. Han blev gift med (3) Anne Jensdatter, gift 15 feb 1711 i Ho kirke, f. ca 1675-85 i Sønderballe, Ho, (datter af Jens Jessen og Maren Christensdatter) døbt i Ho kirke.
Børn:
i. Lisbeth Johansdatter f. 1694.
ii. Else Johansdatter, f. 6 jul 1697 i Børsmose, Aal sogn, døbt 7 jul 1697 i Aal kirke. Hun
blev gift med Simon Christensen, gift 16 maj 1725 i Henne kirke, f. i Staursø, Henne
sogn. Simon: Fra Staursø i Henne/Lønne sogn.
iii. Søren Johansen, f. 1693-99 ? i Børsmose. Måske er han ikke fra sin fars 1.ægteskab,
men første barn fra det andet, blot glemt af præsten, idet broderen Mads (f.1700) angivet
at være 2.barn ?
iv. Mads Johansen, f. 10 jul 1700 i Børsmose, Aal sogn, døbt 11 jul 1700 i Aal kirke.
v. Jens Johansen, f. i Børsmose, døbt 20 mar 1712 i Aal kirke.
vi. Jes Johansen, f. i Børsmose, Aal sogn, døbt 24 jun 1713 i Aal kirke.
vii.Karen Johansdatter, f. i Børsmose, Aal sogn, døbt 3 mar 1715 i Aal kirke.
viii. Maren Johansdatter. 		Sørensen, Johan (I40210)
 
46886 Noter(Kure opdateret)
Østerlars, 18. sgd Strandbygård fæster før 1701
Peder Espersen har ikke været ejer af gården, men muligvis kun haft et brugspant. Det var Daniel Hansens søn Morten Danielsen, der arvede Sæde- og Adkomstretten til gården, da hans far døde i 1701. Han var kun 4 år gammel, så han har været hos sin mor, der muligvis har beboet gården. Peder Espersen og Birthe Hansdatter boede på 28. Slg. Risenholm i Østerlars, hvor de begge døde, og hvor der også var skifter efter dem.
***
Østerlars, 28. sgd Risenholm før 1719
Peder/Per Espersen var registreret her på gården i (BAJ) 1719. I 1730 var det enken Birgitte Hansdatter som var registreret. Han var tidligere fæster på 18. Slg. Strandbygård i Østerlars. Der var skifte efter Peder/Per Espersen den 15.11.1723, og efter Birgitte Hansdatter den 24.05.1743. Begge skifter var her på gården. 		Familie: Peder Esbersen / Birgitte Hansdatter (F9171)
 
46887 Noter(Kure opdateret)
Østerlars, 29. sgd Lillegård
Ungkarl Esber Pedersen, boende hos sin moder, enken Birgitte Hansdatter, på 28. Slg. i Østerlars, købte i 1726 gården af Anders Andersen ovenfor for 300 Sld. klingende Mønt. Skødebrev blev læst ved Øster Herreds Ting den 17.06.1726. De flyttede til 11. Slg. Gammelvælde i Østerlars. Senere til 16. Vdg. Sigtegård i Østerlars, hvor de begge døde.
Østerlars, 11. sgd Gamlevælde
Esper Pedersen overtog formentlig gården efter Kirstine Ipsdatters død. De kom fra 29. Slg. Lillegård i Østerlars. De flyttede senere til 16. Vdg. Sigtegård i Østerlars, hvor de begge døde. 		Pedersen, Esber (I7658)
 
46888 Noter(Ole Thyge Plannthin)

Blandt faddere Drängen Carl Carlsson i Abbatrop nævnt ved Nils Persons og Lucia Månsadotters søn Jons dåb 7. oktober 1687.
Ryssby (H) C:1 (1652-1691) Bild: 159 Sida: 303 (v47047.b159.s303)

Dåb 13 oktober 1687 af Nils Carlssons og Ingeborg Nilsa dotters i Abbatorp dotter ved navn Maria. (v47047.b160.s305)


*** Mantalslängder Ryssby

Arkiv Digital
1685, Carl i Abbatorp 1-1-1-0 v400538.b5010.s975
Nils i S. gl 1-1-0-0
Nils P: i S. gl 1-1-0-0-0-1
1688, Carl i Abbatorp 1-1-1-0 v400538.b5010.s975
Nils P: i S. gl 1-1-0-0-1
Nils Carlsson i S. gl 1-1-0-0-0-1
1689, Carls Enkia i Abbatorp 0-1-1-0 v400539.b3110.s607
Carl Carlsson i S. gl 1-0-0-0
Nils Prs i S. gl 1-1-0-0-1
1690, Abbatorp, Carl Enka 0-0-0-0-0-0-0-1 v400540.b2500.s254
Carl Carlsson 1-0-0-0-1
Nils Persson 1-1
Nils Carlsson 1-1-0-0-1
1691, Abbatorp, Carl Larsson 1-1-0-0-1-1 v400541.b2440.s259
Nils Persson 1-1-0-0-1
Nils Carlsson 1-1-0-0
1692, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0-0-1 v400542.b2600.s507
Nils Persson 1-1-0-0-1
Nils Carlsson 1-1-0-0
1695, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0-0-1-1 v400545a.b2300.s449
Nils Carlsson 1-1
1700, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0-0-1-1 v400550.b2630.s515
Nils Carlsson 1-1
Jordan Carlsson 1-1-0-0-1
1705, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0-0-1-1 v400555a.b321.s625
Nils Carlsson 1-1-1
Jordan Carlsson 1-1-0-0-0-1
1710, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0-0-1-1 v400560.b6050.s1175
Nils Nilsson 1-1-0-0-0-1-1
Jordan Carlsson 1-1-0-0-1
1715, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0 drängen Lars v400565a.b3840.s755
Nils Nilsson 1-1-0
Jordan Carlsson 1-1-0
1722, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0 v400617.b3560.s443
Nils Nilsson 1-1-0
Jordan Carlsson 1-1-1-0 Son Jon
1723, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0 v400618.b390.s35
Nils Nilsson 1-1-0
Jordan Carlsson 1-1-1-0 S:N:N:
1724, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-1 Son Börge v400619.b390.s34
Nils Nilsson 1-1-0
Jordan Carlsson 1-1-1-0 Son: Jon och Johan
1725, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0 v400620.b2320.s288
Nils Nilsson 1-1-0
Jordan Carlsson 1-1-1-0 Son: Joen och Jaen
1730, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0 dreng Pär v400625.b5160.s867
Nils Nilsson 1-1-0 ??
Jordan Carlsson 1-1-1-0 Son: Per
1734, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0 v400629b.b310.s24
Nils Nilsson 1-1-1 Son Jon dott Kiers obs 1735
Jordan Carlsson 1-1-1-2 Son: Pär
1738, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-0-1 dräng Gabriel v400633.b6150.s1016
Nils Nilsson 1-1-1 Son Jon
Jon Jordansson 1-0-0-0-0-1-1-1 Ins Föräldrar
Hel torp med 1/3 til hver
1740 nr. 1, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-0-1 dräng Daniel
v400635.b3670.s523
Nils Nilsson 1-1-1-0-0-1 Son Jon
Jon Jordansson 1-0-0-0-0-2-1-1 Ins Föräldrar
1741 nr. 1, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-0-1 dräng Daniel
v400636.b10240.s1319
Sven Månson 1-1-0-0-1-0-1-1
d. Jon, ? föräldrar
Jon Jöransson 1-0-0-0-1-2-0-1
d: Carl, ? des moder
1742 nr. 1, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-0-1 dräng Daniel
v400637b.b14620.s2210b
Sven Månsson 1-1-0-0-0-1-1-1-1
d. Jon ved des föräldr
Carl Carlsson 1-0-0-0-0-1-1-0-1
d. Carl ved des Moder
1743 nr. 1, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-0-1 dräng Daniel
v400638.b8640.s1175
Sven Månsson 1-1-0-0-0-1-1-1-1 des fadr
Carl Carlsson 1-0-0-0-0-1-1-0-1
d. Carl ved des Mor
1746 nr. 1, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-1-1 dräng Daniel
v400366.b1390.s260
Sven Månsson 1-1-0-0-1 S. Jans
And Larsson 1-1-0-0-1-0-0-1 d Haak des moder 		Familie: Carl Carlsson / Maja Jönsdotter (F10622)
 
46889 Noter(Ole Thyge Plannthin)

Dåb i Prästtorp 5. december 1714 nr. 52, Karin från Prästorp Fad: Jon Ifvarsson Mod: Karin Håkonadotter, blandt vidner: Niels Person i Prästorp och Elin Jönsdotter i Prästorp.

Dåb i Prästtorp 4 Maij 1722 nr. 17, Anders från Prästorp Fad: Jachris? Andersson Mod: Wallborg Jöns dotter, blandt vidner: Hustru Elin Jönsdotter i Prästorp, Pigan Elin Jöns Dotter i Prästorp, Pigan Maria Jöns Dotter Ibm.

Dåb i Prästtorp 6 september 1724 nr. 41, Anders från Prästorp Fad: Pehr Larsson Mod: Karin Andersdotter, blandt vidner: Pehr Olson Ibidem, Hustru Elin Jönsdotter Ibidem.

Dåb i Prästtorp 25 October 1730 nr. 44, döptes barnet Brita från Prästorp Fadran Göran Andersson Modran Marie Jönsdotter Vitnen ... Nils Andersson Pr¨storp ... Karin Carlsdotter Prästorp (der måske kan være datter af Carl Andersson)


*** Mantalslister Ryssby

Arkiv Digital
1710, Prästorp, Jonn Andersson 1/2 1-1-0-0-1-1 v400560.b6040.s1173
Nills Pährsson 1/8 1-1-0
1711, Prästorp, Jonn Andersson 3/8 1-1-0-0-1-2 v400561.b5840.s11393
Nills Pährsson 1/8 1-1-0
1712, Prästorp, Carl Andersson 3/8 1-0-0-0-0-1 v400562.b6360.s1241
Nills Pährsson 1/8 1-1-0
1713, Prästorp, Carl Andersson 3/8 1-1-0-0-0-1 v400563d.b400.s771
Nills Pährsson 1/8 1-1-0
1714, Prästorp, Carl Andersson 3/8 1-1-0-0 v400564.b6680.s1299
Nills Pärsson 3/8 1-1-0
1715, Prästorp, Carl Andersson 1/4 1-1-0-0 v400565a.b3840.s755
Nills Pärsson 1/4 1-1-0
S:P:S: Nills Andersson 1-1-0
1716, Prästorp, Carl Andersson 1/6 1-1-0-0-0-1 v400566.b280.s43
Nills Pährsson 1/6 1-1-0
S:P:S: Nills Andersson1/6 1-1-0-0-0-1
1717, Prästorp, Carl Andersson 1/3 1-1-0-0 v400612.b3420.s388
Nills Pährsson 1/6 1-1-0
S:P:S: Nills Andersson 1-1-0
1719, Prästorp, Carl Andersson 1/3 1-1-0-0 v400614.b3930.s653
Nills Pährsson 1/6 1-1-0
Nills Andersson 1-1-0
1720, Prästorp, Carl Andersson 1/3 1-1-0-0 v400615.b5560.s880
Nills Pährsson 1/6 1-1-0
S:P:Snudarn? Nills Andersson 1-1-0
1721, Prästorp, Carl Andersson 1/3 1-1-0-0 v400616.b4630.s764
Nills Pährsson 1/6 1-1-0
Nills Andersson 1-1-0
1722 nr. 58, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400617.b3580.s445
1723 nr. 58, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400618.b410.s37
Pär Olsson 1-1-0
Nils Andersson 1-0-0 Hustrun Blind
1724 nr. 58, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400619.b400.s35
Jöran Andersson 1-1-0
Pär Olsson 1-1-0
1725 nr. 58, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400620.b2330.s289
Jöran Andersson 1-1-0
Pär Eriksson 1-1-0
1726 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400621.b300.s24
1730 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-1 v400625.b5190.s870
Jöran Andersson 1-1-0
Jon Olsson 1-1-0
På flere registreringer er nr. 84 ½ gård med 1/6 til hver af torparne
1731 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-1 v400626.b3080.s407
Jöran Andersson 1-1-0
Jon Eriksson 1-1-0
1732 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400627.b4420.s613a
Jöran Andersson 1-1-0
Jon Eriksson 1-1-0
1733 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400628.b11380.s1461
Erik Pärsson 1-1-0
(der overskriver Jöran Andersson)
Jon Eriksson 1-1-0
1736 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-1 v400631.b6980.s808
Erik Pärsson 1-1-0
Jon Eriksson 1-1-0
1737 nr. 84, Prästorp, Sivan Nilsson 1-1-0-0-0-0-0-1
v400632a.b3800.s521
Erik Pärsson 1-1-0
Jon Eriksson 1-1-0
1738 nr. 84, Prästorp, Sivan Nilsson 1-1-0-0-0-0-0-1 dess moder
v400633.b6180.s1019
Erik Pärsson 1-1-0
Jon Eriksson 1-1-0


*** Husförhörslängder

Ryssby (H) AI:1a (1735) Bild: 39 Sida: 65 (v23908.b39.s65)
Prestorp
Navn Alder
Carl Andersson 64
H. Elin
d. Anna
d. Kirsten

Hb. Jon Eriksson
H. Kirsten Nilsd.
s. Per 3
Pig Brita 16
Hb. Erik Persson 34
H. Maria Jönsd: 26
d. Brita 5
d. Elin 2 		Familie: Carl Andersson / Elin Jönsdotter (F16013)
 
46890 Noter(Wikipedia om Halsten Peterssons ätt)

Barn af Halsten Petersson: Håkan Hallstensson. Fick under inbördeskriget 1364 sina gods indragna av kung Håkan Magnusson, vilka Håkan gav till Nils Bengtsson (Lejonansikte, Bengt Nilssons ätt)

***

Halsten Peterssons Æt Halv lilje: https://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/svenske/Halsten/Halsten.htm
 		Halstensson, Håkan (I44034)
 
46891 Noter(Wikipedia om Halsten Peterssons ätt)

Barn af Halsten Petersson: Knut Halstensson (halv lilja) var gift med Katarina Guttormsdotter, dotter till Guttorm Toresson (kluven sköld) och Inga Gregersdotter (Malstaätten)

***

SDHK-nr: 10897
Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Knut Halstensson kungör att han i närvaro av Gisle Uddsson och Nils Petersson i Länna på sin hustru Katarina Guttormsdotters vägnar överenskommit med ärkebiskop Birger (Gregersson) i Uppsala och Kettil Johansson angående det gods och de ägodelar som hans hustru ärvt efter sin moder Inga Gregersdotter, fru Katarina (Johansdotter) i Sund och biskop Tomas i Växjö, samtliga framlidna. Utfärdaren och hans hustru får 6 markland och 6 1/2 öresland jord, nämligen i Utlunda i (Roslags-)Bro socken 22 öresland och fem torp därunder samt ön Idö i Vätö socken, i Morberga i Bälinge socken 14 öresland, i Malsta (i Malsta socken) 1 markland, i Sund i (Roslags-)Bro socken 6 öresland samt i Torsholma i Frösunda socken 4 1/2 öresland. Utfärdaren erkänner sig på sin hustrus vägnar ha uppburit allt detta och kvitterar ärkebiskop Birger och Kettil Johansson.

Brevet beseglas av riddarna Karl Ulfsson, lagman i Uppland, Arvid Gustavsson, lagman i Österland, samt väpnarna Gisle Uddsson och Nils Petersson. 		lilja, Knut Halstensson Halv (I44031)
 
46892 Noter(Wikipedia om Halsten Peterssons ätt)

Barn af Halsten Petersson: nævnt Thord Halstensson 		lilja, Thord Halstensson Halv (I44033)
 
46893 Noter(Wikipedia om Halsten Peterssons ätt)

Halsten Peterssons ätt, också kallad halv lilja, är ett nutida konventionellt namn på en svensk medeltida frälseätt som fått sitt namn från stamfadern, riddaren och fogden Halsten Petersson. Ätten utdog innan Sveriges Riddarhus grundades 1625, varför den aldrig introducerades där som adelsätt. Ättens medlemmar förde en röd styckad skyld, med en halv gyllene lilja lagd balkvis i övre fältet.

Släkttavla (Två jordbyten från 1377 och 1380 ger god inblick i flera medlemmars inbördes släktskap)

1. generation

Halsten Petersson, riddare (1355), godsägare och fogde. Hans ursprung är okänt, men en (halv)bror är nämnd, Arvid Petersson, vilken förde en sparre i vapnet. 1336 och 1338 gods som tack för trogen tjänst. fick han av kung Magnus Eriksson men deltog i kung Erik Magnussons uppror mot sin far, och omtalas bland Eriks fem löftesmän 1357, men uppges avliden 1 mars 1358.[3] Gift med Märta (Margareta) Knutsdotter (Tre Rosor till Mörby), dotter till Knut (Tre Rosor till Mörby) och Kristina Bengtsdotter i Haneström, dotter till lagmannen i Västergötland Bengt Hafridsson.[4] [5]

2. generation

1. Johan Halstensson

3. generation
1. Halsten Johansson. Enligt Peder Månsson Utter (1566-1623) i (Collectanea genealogica) förde Halsten Johansson en styckad sköld med övre halvan av en delad (ej kluven) lilja ginbalksvis i övre fältet. Enligt samma källa var Halsten far till Håkan Halstensson.[6] [7]
1.1 Håkan Halstensson, riddare, nämnd 1346-1380. [8] Gift med Bengta, dotter till riddaren och riksrådet Sigge Magnusson (Vinstorpaätten, Håkan Tunessons ätt) och Ramborg. [9] [10]
1.1.1 NN Håkansdotter, gift med Ulf Bengtsson (Sparre av Hjulsta och Ängsö), föräldrar till bland andra biskp Sigge i Strängnäs.
2. Sven Jonsson (halv lilja) til Dinglevik, Steneby, död omkring 1484, var en väpnare och skrev sig till Dingelvik, vilket var en frälsegård, senare ett säteri i (Steneby socken), och gifte sig den 5 oktober 1449[11] på Stola med en Ingeborg Bytesdotter, troligtvis dotter till Tore Byting. Tre barn är kända:
2.1 Ragnhild Svensdotter (halv lilja) til Dinglevik, Steneby
2.2 Karin Svensdotter (halv lilja)
2.3 Botilla Svensdotter (halv lilja)
2. Thord Halstensson
3. Knut Halstensson (halv lilja) var gift med Katarina Guttormsdotter, dotter till Guttorm Toresson (kluven sköld) och Inga Gregersdotter (Malstaätten)[5]
4. Håkan Hallstensson. [5] Fick under inbördeskriget 1364 sina gods indragna av kung Håkan Magnusson, vilka Håkan gav till Nils Bengtsson (Lejonansikte, Bengt Nilssons ätt)[5]

Källor
* Äldre svenska frälsesläkter I, s. 101
* H. Gillingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden (1952), s. 47 f. och s. 739 med not 58
* Halsten Peterssons ätt på roskildehistorie.dk 		lilja, Johan Halstensson Halv (I43981)
 
46894 Noter(Wikipedia om Halsten Peterssons ätt)

Halsten Peterssons ätt, också kallad halv lilja, är ett nutida konventionellt namn på en svensk medeltida frälseätt som fått sitt namn från stamfadern, riddaren och fogden Halsten Petersson. Ätten utdog innan Sveriges Riddarhus grundades 1625, varför den aldrig introducerades där som adelsätt. Ättens medlemmar förde en röd styckad skyld, med en halv gyllene lilja lagd balkvis i övre fältet.

Släkttavla (Två jordbyten från 1377 och 1380 ger god inblick i flera medlemmars inbördes släktskap)

1. generation

Halsten Petersson, riddare (1355), godsägare och fogde. Hans ursprung är okänt, men en (halv)bror är nämnd, Arvid Petersson, vilken förde en sparre i vapnet. 1336 och 1338 gods som tack för trogen tjänst. fick han av kung Magnus Eriksson men deltog i kung Erik Magnussons uppror mot sin far, och omtalas bland Eriks fem löftesmän 1357, men uppges avliden 1 mars 1358.[3] Gift med Märta (Margareta) Knutsdotter (Tre Rosor till Mörby), dotter till Knut (Tre Rosor till Mörby) och Kristina Bengtsdotter i Haneström, dotter till lagmannen i Västergötland Bengt Hafridsson.[4] [5]

2. generation

1. Johan Halstensson

3. generation
1. Halsten Johansson. Enligt Peder Månsson Utter (1566-1623) i (Collectanea genealogica) förde Halsten Johansson en styckad sköld med övre halvan av en delad (ej kluven) lilja ginbalksvis i övre fältet. Enligt samma källa var Halsten far till Håkan Halstensson.[6] [7]
1.1 Håkan Halstensson, riddare, nämnd 1346-1380. [8] Gift med Bengta, dotter till riddaren och riksrådet Sigge Magnusson (Vinstorpaätten, Håkan Tunessons ätt) och Ramborg. [9] [10]
1.1.1 NN Håkansdotter, gift med Ulf Bengtsson (Sparre av Hjulsta och Ängsö), föräldrar till bland andra biskp Sigge i Strängnäs.
2. Sven Jonsson (halv lilja) til Dinglevik, Steneby, död omkring 1484, var en väpnare och skrev sig till Dingelvik, vilket var en frälsegård, senare ett säteri i (Steneby socken), och gifte sig den 5 oktober 1449[11] på Stola med en Ingeborg Bytesdotter, troligtvis dotter till Tore Byting. Tre barn är kända:
2.1 Ragnhild Svensdotter (halv lilja) til Dinglevik, Steneby
2.2 Karin Svensdotter (halv lilja)
2.3 Botilla Svensdotter (halv lilja)
2. Thord Halstensson
3. Knut Halstensson (halv lilja) var gift med Katarina Guttormsdotter, dotter till Guttorm Toresson (kluven sköld) och Inga Gregersdotter (Malstaätten)[5]
4. Håkan Hallstensson. [5] Fick under inbördeskriget 1364 sina gods indragna av kung Håkan Magnusson, vilka Håkan gav till Nils Bengtsson (Lejonansikte, Bengt Nilssons ätt)[5]

Källor
* Äldre svenska frälsesläkter I, s. 101
* H. Gillingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden (1952), s. 47 f. och s. 739 med not 58 		Lilja, Halsten Petersson Halv (I43982)
 
46895 Noter:
* Han kjøpte Karterud i 1703 sammen med Ola Siversen og Ola Amundsen, og døde der i 1708. Lars var fadder for Malene Olsdatter Karterud i 1696, og for Sven Sagmesters (ved Merildsaga?) sønn i 1706.
* Han er sannsynligvis den samme som ”Lars Solberg” og ”soldat Lars Solberg” som går til alters i Vinger mange ganger på 1690-tallet. Kona var tydeligvis syk og sengeliggende, og måtte få nattverden hjemme – f x Lars Eilufsens lenge sengeliggende kvinne i sept 1691, Lars Solbergs skrøpelige kvinne mars 1692, og Lars Solbergs svake kvinne mars 1693. Dessverre står ikke navnet hennes. 		Solberg, Lars Eilufsen (I27715)
 
46896 Noter: Kenneth Alexis Bergmans hjemmeside.

"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725" udarbejdet af Gunnar Almqvist
--
Hustru Margreta Andersdotter i Tväråna döms att betala Erik Persson i Gransjön för den fjärding råg sonen Anders Eriksson lånat för 7 år sedan.
1720 ht 131
--
Drängen Anders Eriksson i Tväråna och löskonan Kerstin Eriksdotter i Sörmarks säter bötar för lönskaläge. Anders skall betala henne 5 rd till barnaföda.
1721 vt 7
--
Anders Eriksson i Tväråna och löskvinnofolket Kerstin Eriksdotter i Rattsjöberg, vilka avlat barn i lönskaläge, ämnar ingå äktenskap, varför de hänvisas till predikoämbetet för vigsel.
1723 vt 27 		Suhoinen, Anders Eriksson (I35054)
 
46897 Noteringar i Kenneth Alexis Bergmanns database, bl.a. dette:
Sigfrid Henriksson Häkkinen försöker uppta ett torp i Arnsjön, Östmark 1648
men körs bort därifrån. Sigfrid finns i Norra Röjdåsen omkring 1670
hos sin son Abraham Sigfridsson Häkkinen i Multtjärn på 1690-talet.
**
Sigfrid Henriksson Häkkinen, född ca 1622 i Finland, uppodlade Arnsjön i
Östmark 1648. Sigfrid och en annan finne, Olof Polak hade fått torpsedel för Arnsjön
av landshövdingen men inte fått insyning av länsman och nämnd, varför en tredje
finne, Anders Jönsson Hotakka år 1652 fick överta egendomen.
**
Omfattende omtale af sagn om Häkkinen i Skogfinska nybyggare side 234-237. 		Häkkinen, Sigfrid Henriksson (I37590)
 
46898 Noteringar i Kenneth Alexis Bergmanns database. Porkka, Lars Matsson (I37595)
 
46899 Noteringar i Kenneth Alexis Bergmanns database. Häkkinen, Abraham Sigfridsson (I37166)
 
46900 Noteringar i Kenneth Alexis Bergmanns database. Häkkinen, Henrik Tomasson (I37591)
 

      «Forrige «1 ... 934 935 936 937 938 939 940 941 942 ... 1119» Næste»

 

Webstedet drives af The Next Generation of Genealogy Sitebuilding v. 14.0.3, forfattet af Darrin Lythgoe © 2001-2024.

Opdateres af Ole Thyge Plannthin.