Elin Pålsdotter Honkainen

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 8.44 (Plannthin)
• Alias: Elin Pålsdotter

Notater:

Fødsel:
Fødsel er ikke fundet i kirkebogen.

Død:
Dalby (S) E:1 (1756-1783) Bild: 23 Sida: 37 - v5926.b23.s37
1770, Hierpliden Hustru Elin Pålsdotter död af Hitsig feber d 5 begrafs d 13 Maji Gl. 60 År

Elin blev gift med Johan Carlsson Lehmoinen cirka 1734. Johan (søn af Carl Carlsson Honkainen og Lisbet Pålsdatter Lehmoinen) blev født den 3 aug. 1713 i Medskogen, Södra Finnskoga, Dalby Församling, Värmlands Län; blev døbt den 16 aug. 1713; døde den 26 sep. 1775 i Järpliden, Södra Finnskoga, Dalby Församling, Värmlands Län; blev begravet den 1 okt. 1775. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

*** Husförhörslängder

Dalby (S) AI:2 (1751-1756) Bild: 90 Sida: 84 - v10575.b90.s84
Hierpliden No. 4, Johan Carlson m. hustru og børn
Johan Carlsson 1713
Elin Pålsdotter 1702
Son Carl 1737
Son Olof 1739
Son Mathis 1740
Son Daniel 1745
Son Anders 1747 död
Dtr Lisbet 1735

Dalby (S) AI:3 (1757-1766) Bild: 137 Sida: 131 - v10576.b137.s131
Hierpliden No. 4, Johan Carlson m. hustru og børn
Johan Carlsson 1713
H: Elin Pålsdotter 1702
Son Olof Johansson 1738
H: Lisa Danielsdr 1734
Son Mathis 1740
H: Anna Danielsdr 1739
Son Daniel 1744
Dtr Lisbet 1736 Fl til Löshogen i Norige

Dalby (S) AI:5 (1777-1783) Bild: 200 Sida: 205 - v10578.b200.s205
Hjerpliden No 4, Lars Jonsson m. hustru og børn født 1764 - 1779

1. Carl Johansson Lehmoinen blev født den 26 apr. 1735 i Medskogen, Södra Finnskoga, Dalby Församling, Värmlands Län; blev døbt den 9 maj 1735.
2. Lisbet Johansdotter Honkainen blev født den 2 dec. 1735 i Medskogen, Södra Finnskoga, Dalby Församling, Värmlands Län; blev døbt den 6 dec. 1735; døde i 1814 i Revholtet, Grue Sokn, Hedmark, Norge; blev begravet den 20 mar. 1814.
3. Olof Johansson Honkainen blev født den 17 sep. 1738 i Medskogen, Södra Finnskoga, Dalby Församling, Värmlands Län; blev døbt den 29 sep. 1738; døde den 30 aug. 1814 i Medskogen, Södra Finnskoga, Dalby Församling, Värmlands Län.
4. Mattis Johansson Lehmoinen blev født den 7 jun. 1740 i Järpliden, Södra Finnskoga, Dalby Församling, Värmlands Län; blev døbt den 20 jul. 1740; døde den 20 jan. 1807 i Juberget, Åsnes Finnskog, Hedmark; blev begravet den 15 feb. 1807.
5. Britta Johansdotter Lehmoinen blev født den 25 jan. 1742 i Järpliden, Södra Finnskoga, Dalby Församling, Värmlands Län; blev døbt den 2 feb. 1742; døde den 25 jan. 1742 i Järpliden, Södra Finnskoga, Dalby Församling, Värmlands Län.
6. Johan Johansson Lehmoinen blev født den 25 jan. 1742 i Järpliden, Södra Finnskoga, Dalby Församling, Värmlands Län; blev døbt den 2 feb. 1742; døde den 9 feb. 1742 i Järpliden, Södra Finnskoga, Dalby Församling, Värmlands Län.
7. Daniel Johansson Honkainen blev født den 10 mar. 1744 i Järpliden, Södra Finnskoga, Dalby Församling, Värmlands Län; blev døbt den 10 apr. 1744; døde den 9 apr. 1813 i Yläkylä, Järpliden, Södra Finnskoga, Dalby Socken, Värmland Län.
8. Anders Johansson Lehmoinen blev født i 1747 i Järpliden, Södra Finnskoga, Dalby Församling, Värmlands Län; døde mellem 1751 og 1756 i Järpliden, Södra Finnskoga, Dalby Församling, Värmlands Län.

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 9.87 (Plannthin)

Notater:

Død:
Lakune i kirkebogen fra 1699 til 1715

Pål blev gift med Britta Andersdatter Räisäinen den 2 feb. 1697 i Dalby Kyrka. Britta (datter af Anders Persen Räisäinen og Karen Lauritsdatter) blev født i 1669 i Anttila, Løvhaugen, Grue Finnskog, Hedmark; døde den 26 okt. 1729 i Järpliden, Södra Finnskoga, Dalby Församling, Värmlands Län; blev begravet den 9 nov. 1729. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 9.88 (Plannthin)
• Alias: Berte Andersdatter
• Alias: Britta Andersdotter

Notater:

Død:
Dalby (S) C:1 (1694-1755) Bild: 93 Sida: 173 - v5914.b93.s173
1729 nr. 31, E. Britta Andersfr i Hierpliden, född i Norg, gift i 15 åhr, Enke i 19 åhr, Dödde d 26 Ovtob begraf d 9 Novemb 67 Åhr gammel

Notater:

Gift:
Dalby (S) C:1 (1694-1755) Bild: 115 Sida: 217 - v5914.b115.s217
1697, d 2 Febr Påhl Michelsson i Hierpliden, Britta Anderdr

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 10.173 (Plannthin)
• Alias: Mikkel Kristoffersson

Notater:

Noteringar(Kenneth Alexis Bergman)
Om Järpliden i Södra Finnskoga meddelas i Segerstedts samlingar av Olof Matsson i Igelsjöberg
att Jacob Vedelainen (=Veteläinen) bosatte sig i Järpliden. Någon annan Jacob fanns ej vid
den tiden än den som upptog Öjeberg och betalade tionde redan 1647.
Axelson uppger (sid. 159): ”Toppo Hongoinen byggde först Öfra eller Stor-Hjerpliden samt
därefter Borangen. Heikki [av släkten Ilmoisia] byggde Nedra Hjerpeliden omkr. 100 år
[senare]. Staffan Huskoinen byggde Husketorp öst[er] om Hjerpliden.”
--
I domboken 6/8 1665 heter det: ”Näst befans jerpelundh (!) vara som av herads beviset af
15 juni 1663 synes skattlagt 1649 och beläget på Höljes gamla häfd halfannan mil från
gården väster ut mot norska gränsen …, och utvistes vara skattlagt 1649 och välb
Hugo Hamilton fick först Höles till frelse 1651.”
Uppgiften om skattläggningen 1649 är uppenbarligen felaktig. Det heter nämligen i jordeboken 1659: ”jerpeliden hafver varit ett nybygge och är nu 1659 tillökt till ¼ hemman”.
--
1653 betalar Mickel tionde från Jerpliden första gången och 1654 står
”Mickel wijdh Hjerpeliden” upptagen i mantalslängden med 2 egna och 2 husfolk och är
upptagen i längderna 1653-61, 1665,
Kristoffer Mickelsson 1665-76; Mattes betalar tiondet 1654. 1677-79 är Järpliden spoierat
av fienderna och 1680 är det utfattigt.
1693 finnes endast en rök i Järpliden, nämligen Pär Mickelsson, utom lösfinnar som bodde där.
--
Gottlund (sid. 369, 371) nämner för Järpliden 5 gårdar 60 personer; de flesta sägs vara av släk.

Michel blev gift med Anna Mickelsdotter Parkkoinen. Anna (datter af Mickel Larsson Parkkoinen og Elin Larsdotter) blev født cirka 1620 i Laggsundet, Färnebo, Värmland Län, Sverige; døde i 1717. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 10.174 (Plannthin)
• Alias: Anna Mickelsdotter

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 10.175 (Plannthin)
• Alias: Anders Persen

Anders blev gift med Karen Lauritsdatter. Karen blev født i 1637; døde i Anttila, Løvhaugen, Grue Finnskog, Hedmark. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 10.176 (Plannthin)

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 11.345 (Plannthin)
• Alias: Lång-Kristoffer

Notater:

Note fra nettet: http://fam-melander.se/cm/003/00/661.htm

Levnadsbeskrivning

I början av 1600-talet hade finländaren Christoffer Jönsson Havuinen invandrat till Värmland. Han började att driva bergsbruk. Sundsjöhyttans - senare Motjärnshyttans - masugn anlades av honom omkring år 1650. Finländarna kom i marktvist med landshövdingen Posse, eftersom häradsgränserna inte var klart utmärkta.
En av de första malmbrytarna vid Rämsberget var den ryktbare sundsjöfinnen Kristoffer Havuinen, Långe Kristoffer, som kom från Rantasalmi socken i Savolax, nära Nyslott. Samma Kristoffer Havuinen skulle enligt en annan sägen ha brutit silvermalm i Brännmosshöjden i Gumhöjden, men fyndstället dolde han så väl att ingen sedan har kunnat hitta den. Om denna sägen finns det en annan version som återges bl.a. Maximilian Axelsson i boken:Vandring i Värmlands älvdal och finnskogar: "Enligt sägen fann långe Kristoffer Havuinen Upplundshöjden, strax nedom den för sin höjd bekanta Gumklinten en silvergruva, och den ädla metall han här i rik mått upphämtade, smälte han ner i egen masugn i närheten av Motjärnshyttan. Den platsen kallas idag Finnhytteforsen. Ingen fick dock bestämt veta var själva gruvan var belägen, ty denna hemlighet tog upptäckaren med sig i graven."
Litteraturen innehåller en del motsägelsefulla uppgifter om bergsmannen Erik Kristofersson i Djuprämmen, Färnebo sn (nu Rämmen sn) och hans släktförhållanden, framför allt vad gäller hans finska släktnamn. Emellertid har Lars-Olof Herou utrett de rätta förhållandena i sin genomgång av finska släktnamn i Bergslagen, som publicerats i tidskriften Finnmarken förr och nu. I nr 2, 1988, s 10, av nämnda tidskrift visar han att Erik Kristoferssons far, Kristofer Jönsson i Sundsjön, Färnebo sn, felaktigt tillskrivits släktnamnet Havuinen. En sammanblanding har skett i litteraturen mellan honom och Kristofer Tomasson (Havuinen) i Brunnberg, Ekshärad sn, den s.k. "Vild-Havvonen". Kristofer Jönsson påträffas aldrig med släktnamn. Däremot har efternamnet Honkainen angetts för ett par av Kristofer Jönssons i Sundsjön sonsonsöner (Kristofer Jansson i Bograngen, S Finnskoga sn, och Jan Sigfridsson i Håen, Säfsnäs sn), vilket Lars-Olof Herou skriver om i Finnmarken förr och nu, nr 1, 1989, s 20-21. Framlidne Albert Palmqvist skriver i tidskriften Finnkultur, nr 2, 1982, s 10-11, om samma släkt, men kallar Erik Kristofersson felaktigt för Havuinen. Palmqvist meddelar att Erik Kristofersson var gift två gånger; första gången med Kerstin, död omkr 1660, och andra gången med Malin Sigfridsdotter, som han felaktigt anger vara brorsdotter till Erik (se vidare nedan!). I första äktenskapet föddes enligt Palmqvist åtminstone sönerna Kristofer, Johan och Sigfrid Erssöner. Erik Kristofersson misshandlade sin andra hustru Malin Sigfridsdotter så svårt att hon avled den 17 april 1667. Vid tinget i Färnebo 6 maj 1667 dömdes Erik Kristofersson till döden, en dom som fastställdes i Göta hovrätt den 19 november 1667, och avrättningen skedde genom halshuggning. Vid tingsrättsförhandlingarna var det Malin Sigfridsdotters mor Maria Persdotter i Sundsjön, Färnebo sn, och hennes syskon Margareta och Annika Sigfridsdöttrar, samt Johan och Hindrik Sigfridssöner som förde talan mot Erik Kristofersson. Av domboken framgår vid tinget i Färnebo 18-20 juni 1663 (AIa:2, s 160) att salige Kristofer Jönsson i Sundsjön varit gift två gånger och att hans andra hustru var Maria Persdotter. I första äktenskapet hade Kristofer sju söner och två döttrar, och i andra äktenskapet hade han en son och fyra döttrar. (Domboksnotisen har meddelats mig av professor Anders Winroth). Emellertid hade Maria Persdotter uppenbarligen tidigare varit gift med en Sigfrid, med vilken hon hade barnen Malin, Margareta, Annika, Hindrik och Johan. Således var Erik Kristofersson och Malin Sigfridsdotter "styvsyskon", och alltså inte besläktade genom blodet. Det var för övrigt helt förbjudet på 1600-talet med äktenskap mellan så nära släktingar som halvsyskon (som frågeställaren skriver) eller mellan en person och hans/hennes syskonbarn (som Palmqvist uppger). Vid denna tid gällde fortfarande att äktenskap mellan fyrmänningar och närmare släktingar var förbjudet. Dispens kunde medges av kyrkan (domkapitlet) för tremänningar och fyrmänningar, men inte för närmare släktingar. Det är först på 1800-talet som man träffar på de första fallen där dispens har beviljats för äktenskap mellan en man och dennes systerdotter.

Se også VärmlandsRötter: https://start.varmlandsrotter.se/varmlandsanor/artiklar/2008_1/

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 11.347 (Plannthin)
• Alias: Mickel finne
• Alias: Mickel Jangshöjden
• Alias: Mickel Larsson

Notater:

https://www.geni.com/people/Mickel-Parkkoinen/6000000000130039391

Mickel blev gift med Elin Larsdotter. Elin blev født cirka 1600 i Arnstorp, Sunne Församling, Värmland Län. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 11.348 (Plannthin)

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 11.325/11.349 /11.369 Ane 12.713/12.761 (Plannthin)
• Alias: Peder Larsen Räisäinen
• Alias: Pekka Laurenpoika

Notater:

Noter fra Lisbeth Elida Gustavsen.
https://www.geni.com/people/Per-R%C3%A4is%C3%A4inen/6000000008031799013?through=6000000007463122524#

Grueboka, Finnskogen s. 301 gir følgende opplysninger:
"Peder Larsen Räisäinen regnes som finneinnvandringens far i Grue og på Østlandet i det hele tatt. Han skal ha vært den første finnen som slo seg ned i skogene på norsk side av grensen. 1624 er nevnt av Erik Pontoppidan som året da Peder Larsen bosatte seg på Løvhaugen. Så svært galt er vel dette årstallet ikke, men de fleste vil nå mene at innvandringen begynte noe senere.
Skogen her tilhørte Staten (Kongen), og Peder Larsen fikk bygselbrev av fogd Christen Jensen. Peder arbeidet seg opp og ble velstående. I 1657 hadde han 5 hester, 16 kuer, 6 geiter, 16 sauer og 3 griser, og ti år senere sådde han 10 tønner korn.
Ellers vet vi lite om Peder Larsen, ikke hvor og når han var født eller når han døde. I alle fall var han død før 1686 da finnemantallet ble tatt opp, men helst var han borte før 1671, da sønnen var nevnt som bruker."
Liv Nora Lein (http://www.liv-nora.no/Slekt/Finske.htm) har gitt følgende tilleggsopplysninger:
Ifølge den muntlige tradisjon skal Peder/Per/Pekka ha begynt med rydding av sin plass på Lauvhaugen omkring 1620. Men det er jo ikke sikkert at han fikk bygselseddel med det samme. Per arbeidet seg opp og ble velstående.
Per Larsens finske familienavn er ikke funnet nevnt i noe dokument. Det var imidlertid uten tvil Räisäinen. Tradisjonen godtgjør dette, og gården hadde etter ham det finske navn Räisäla. Per Larsen Räisäinen var født ca. 1600 i Räisälä socken i Rautalampi, Finland, og bosatte seg på Løvhaugen i 1624. Han giftet seg med Kari Olsdatter født ca. 1596, Helsingland, Sverige.
Per er nevnt i skattelistene for Grue 1651, men i manntallet 1664 mangler han. Det kan skyldes at området ikke kom med. I Finnemanntallet 1686 er Per død, men hans kone lever fortsatt. Man tror at Per var død før 1671, da sønnen Tomas er nevnt som bruker.
Etter at Per var død, ble det to bruk på Løvhaugen. Det opprinnelige ble kalt Pekkola etter Pekka = Peder, og det nye fikk navn etter sønnen Antti = Anders og ble siden kalt Anttila. Per Larsens slektsnavn ga opphavet til navnet navnet Räisälä, som ble brukt om Løvhaugen under ett.
Per og Kari fikk til sammen 8 barn, og deres etterkommere finnes bl.a. i Norge, Sverige og USA. Deres barn var:
1. Tomas Persen Räisäinen - født ca 1630, se videre under Pekkola.
2. Anders Persen Räisäinen - død for 1686
3. Mathis Persen Räisäinen - født ca 1641, se Pekkola
4. Brita Persdatter Räisäinen
5. Lars Persen Räisäinen - født ca.1646. Gift med Lisbet Matisdatter fra Dalby, til Øyeren i Brandval. I finnemanntallet er også han kalt Matis, men i følge Olov Olovsson er riktig navn Lars
6. Karen Persdatter Räisäinen
7. Jens Persen Räisäinen - født ca.1656
8. Ole Persen Räisäinen - født ca 1658, gift med Annika Steffensdatter VaIberget,til Tvengsberget.
Den ene datteren skal ha vært gift med Hans i sødra Røjdåsen i Østmark.
Andre kilder antyder at Kari Olsdatter ble født ca 1610 i Helsingland, og at Karis alder kan være oppgitt til 10-15 år for mye i Finnemantallet 1686. Det kan også hende at Per/Pekka var født i Helsingland av finske foreldre, som i så fall stammet fra Rautalampi.
Det finnes tegn som tyder på at Per/Pekka var gift to ganger, men ingen kilder forteller om dette. Det er ca 28 år mellom yngste og eldste barn. Ser vi på navnene i barneflokken kan det virke som om Tomas, Anders, Mattis, Brita og Lars hører til det første ekteskap, og Karen, Jens og Ole i det andre. Dette er en teori uten noen dokumenterte bevis.
***
Finnskogen turistforening har en utmerket generell artikkel om Finnskogen på denne nettsiden:
http://www.finnskogen-turistforening.no/omfinnskogen.html

Har ej kollat upp denne själv...
Andre navn for Peder var Peder Lauritsen og Pekka Laurenpoika.
bilde
Peder giftet seg med Karen Olsdatter. (Karen Olsdatter ble født ca. 1596 i Helsingland, Sverige og døde etter 1686 1.)
Kilder 1 Hohle, Per, Finnskog og skogfinner (Gyldendal 1974), s. 25. ............................................................. Per Larsen-Räisäinen (b. Abt. 1600, d. 1686)
(son of Lauri Räisäinen) was born Abt. 1600 in Räsälä, Rautalampi, Savolax, Finland, and died 1686 in Løvhaugen, Grue, Solør, Norway. He married Karen Olsdotter.
***
(Räisäinen Släktförening En släktförening för alla som kommer från släkten Per Larsen Räisäinen)
VEM VAR PER LARSEN RÄISÄINEN Per Larsen Räisäinen kom från Räisälä socken i Rautalampi Finland. Så långt vi vet idag är han född ca 1600. Han kommer med största sannolikhet via Hälsingland och gifter sig med en Kari Olsdatter f ca 1610. Hur vida hon är svensk eller av finsk härkomst är inte klarlagt ännu. Per Larsen Räisäinen och hustrun tar sig till Norge och en plats innför gränsen i Värmland (nuvarande Torsby kommun i höjd med Röjdefors) - Løvhaugen. Man säger att han är den första norska svedjefinnen. Tillsammans får man nio barn så långt det är känt idag. Den släktforskning som Solør Slektshistorielag har gjort på dessa barns avkomma fram till i vissa fall nutid vissar att släkten Per Larsen Räisäinen finns inte bara i Norge utan i Sverige på olika platser. Man "utvandrarde" bl.a till Nås Dalarna, Berg/Medvigge i Jämtland osv. Ett stort antal "Räisäinen" utvandrade också till USA. Dom olika finska familjerna som kom till området på båda sidor nationsgränsen gifte in sig med varandra och över tid, slutet 1800-tal, började man gifta sig på andra håll. Därför kan man komma från Per Larsen Räisäinen och hans barn om man tex finner sådana finska namn som: Mullikka, Valkoinen, Suhoinen, Haljanen, Sikainen, Porkka, Hämäläinen, Hottakka, Himainen, Veteläinen bara för att nämna några.
Epost kan också sändas till Släktföreningens egen adress: raisainen@telia.com
***
and from another site...
Räisäinen Släktförening bildad av Rolf Berntzen (23 sept 1999) Nu har vi startat en släktförening för alla som härstammar från Per Larsen Räisäinen!
Han kom från Räisälä socken i Rautalampi, Finland. Så långt vi vet i dag är han född ca 1600. Han kommer med största sannolikhet via Hälsingland och gifter sig med en Kari Olsdatter född ca 1610. Huruvida hon var svensk eller av finsk härkomst är inte klarlagt ännu. Per Larsen Räisäinen och hustrun tar sig till Norge och en plats innanför gränsen i Värmland (nuvarande Torsby kommun i höjd med Röjdefors) - Løvhaugen. Man säger att han är den första norska svedjefinnen. Tillsammans får makarna nio barn så långt det är känt idag. Den släktforskning som Solør Slektshistorielag har gjort på dessa barns avkomlingar fram till i vissa fall nutid visar att släkten Per Larsen Räisäinen finns inte bara i Norge utan i Sverige på olika platser. Ättlingarna "utvandrarde" bland annat till Nås i Dalarna och Berg/Medvigge i Jämtland. Ett stort antal ättlingar utvandrade också till USA.
Det område som i dag kallas för Finnskogen utgör det område som de finska familjerna kom till från Finland i 1600-talets början och framåt. Detta område kan bäst beskrivas om man ser på dagens karta över gränsen mellan Sverige och Norge: i söder Arvika/Kongsvinger och i norr in på Trysilsidan Norge. Nu finns den svedjefinska kulturen natuligtvis på andra platser i Sverige.
De olika finska familjerna som kom till området på båda sidor gränsen gifte in sig med varandra och senare, i slutet av 1800-tal, började man gifta sig på andra håll. Därför kan man komma från Per Larsen Räisäinen och hans barn om man till exempel finner sådana finska namn som: Mullikka, Valkoinen, Suhoinen. Haljanen, Sikainen, Porkka, Hämäläinen, Hottakka, Himainen, Veteläinen - bara för att nämna några.
***
GEDCOM Note
Grueboka, Finnskogen s. 301 gir følgende opplysninger:
GEDCOM Note
"Peder Larsen Räisäinen regnes som finneinnvandringens far i Grue og på Østlandet i det hele tatt. Han skal ha vært den første finnen som slo seg ned i skogene på norsk side av grensen. 1624 er nevnt av Erik Pontoppidan som året da Peder Larsen bosatte seg på Løvhaugen. Så svært galt er vel dette årstallet ikke, men de fleste vil nå mene at innvandringen begynte noe senere.
GEDCOM Note
Skogen her tilhørte Staten (Kongen), og Peder Larsen fikk bygselbrev av fogd Christen Jensen. Peder arbeidet seg opp og ble velstående. I 1657 hadde han 5 hester, 16 kuer, 6 geiter, 16 sauser og 3 griser, og ti år senere sådde han 10 tønner korn.
GEDCOM Note
Ellers vet vi lite om Peder Larsen, ikke hvor og når han var født eller når han døde. I alle fall var han død før 1686 da finnemantallet ble tatt opp, men helst var han borte før 1671, da sønnen var nevnt som bruker."
GEDCOM Note
Liv Nora Lein (http://www.liv-nora.no/Slekt/Finske.htm) har gitt følgende tilleggsopplysninger:
GEDCOM Note
Ifølge den muntlige tradisjon skal Peder/Per/Pekka ha begynt med rydding av sin plass på Lauvhaugen omkring 1620. Men det er jo ikke sikkert at han fikk bygselseddel med det samme. Per arbeidet seg opp og ble velstående.
GEDCOM Note
Per Larsens finske familienavn er ikke funnet nevnt i noe dokument. Det var imidlertid uten tvil Räisäinen. Tradisjonen godtgjør dette, og gården hadde etter ham det finske navn Räisäla. Per Larsen Räisäinen var født ca. 1600 i Räisälä socken i Rautalampi, Finland, og bosatte seg på Løvhaugen i 1624. Han giftet seg med Kari Olsdatter født ca. 1596, Helsingland, Sverige.
GEDCOM Note
Per er nevnt i skattelistene for Grue 1651, men i manntallet 1664 mangler han. Det kan skyldes at området ikke kom med. I Finnemanntallet 1686 er Per død, men hans kone lever fortsatt. Man tror at Per var død før 1671, da sønnen Tomas er nevnt som bruker.
GEDCOM Note
Etter at Per var død, ble det to bruk på Løvhaugen. Det opprinnelige ble kalt Pekkola etter Pekka = Peder, og det nye fikk navn etter sønnen Antti = Anders og ble siden kalt Anttila. Per Larsens slektsnavn ga opphavet til navnet navnet Räisälä, som ble brukt om Løvhaugen under ett.
GEDCOM Note
Per og Kari fikk til sammen 8 barn, og deres etterkommere finnes bl.a. i Norge, Sverige og USA. Deres barn var: 1. Tomas Persen Räisäinen - født ca 1630, se videre under Pekkola.
GEDCOM Note
2. Anders Persen Räisäinen - død for 1686
GEDCOM Note
3. Mathis Persen Räisäinen - født ca 1641, se Pekkola
GEDCOM Note
4. Brita Persdatter Räisäinen
GEDCOM Note
5. Lars Persen Räisäinen - født ca.1646. Gift med Lisbet Matisdatter fra Dalby, til Øyeren i Brandval. I finnemanntallet er også han kalt Matis, men i følge Olov Olovsson er riktig navn Lars
GEDCOM Note
6. Karen Persdatter Räisäinen
GEDCOM Note
7. Jens Persen Räisäinen - født ca.1656
GEDCOM Note
8. Ole Persen Räisäinen - født ca 1658, gift med Annika Steffensdatter VaIberget,til Tvengsberget.
GEDCOM Note
Den ene datteren skal ha vært gift med Hans i sødra Røjdåsen i Østmark.
GEDCOM Note
Andre kilder antyder at Kari Olsdatter ble født ca 1610 i Helsingland, og at Karis alder kan være oppgitt til 10-15 år for mye i Finnemantallet 1686. Det kan også hende at Per/Pekka var født i Helsingland av finske foreldre, som i så fall stammet fra Rautalampi.
GEDCOM Note
Det finnes tegn som tyder på at Per/Pekka var gift to ganger, men ingen kilder forteller om dette. Det er ca 28 år mellom yngste og eldste barn. Ser vi på navnene i barneflokken kan det virke som om Tomas, Anders, Mattis, Brita og Lars hører til det første ekteskap, og Karen, Jens og Ole i det andre. Dette er en teori uten noen dokumenterte bevis.
GEDCOM Note
Finnskogen turistforening har en utmerket generell artikkel om Finnskogen på denne nettsiden:
GEDCOM Note
http://www.finnskogen-turistforening.no/omfinnskogen.html

Per blev gift med Kari Olsdatter. Kari blev født cirka 1595 i Helsingland, Sverige; døde i 1696 i Pekkola, Løvhaugen, Grue Finnskog, Hedmark. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 11.326/11.350/370 Ane 12.114/12.762 (Plannthin)
• Alias: Karen Olsdatter