Maria Grellsdotter Kavalainen

Notater:

Fødsel:
Födelse- och dopbok Gräsmark (S) CI:1 (1710-1722) Bild: 41 Sida: 73
1717 nr. 12, Humsiön, d 18 April föddes ett oäkta barn i Humsiön af Grels Mathsson och Sophia Hendrichsdotter och doptes d 29 ejusdem af Adjunkt och blef i dopet kallad Maria. Mansvitt: ...

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Alias: Grells Mattsson

Notater:

Note(kopieret fra Kenneth Alexix Bergman)
"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1741-1750"
Gunnar Almqvist
--
Hustru Karin Danielsdotter förhöres angående ett rykte hon utspritt, att Johan Olofsson
Håtack i Kymmen som dött sistl. 24/5, blivit illa slagen av Grels Matsson i Humsjön och
dött därav.
Hon berättar att när Olof Håtack i Kymmen höll barnöl söndagen 22 maj var många
grannar där bl a hans bror Johan och Grels Matsson, vilka kom i slagsmål med
varandra. Johan var vid tillfället mycket berusad.
Hans bror Olof uppger att han försökt skilja slagskämparna åt, men att de åter har
börjat tampas och då har Johan blivit liggande på marken och när han vaknat upp
bett Lars i Kymmen om hjälp att komma därifrån varpå Johans hustru Annika Larsdotter
och hustru Britta Jonsdotter lett honom till stugan.
Han har jämrat sig men ej på grund av slagsmålet utan sin vanlig åkomma svår
håll och sting. Han bad brodern Olof att hämta en ask med kvicksilver och annat
hopblandat som han brukar ta vid sådana attacker.
Johans änka Annika säger sig ha frågat sin man innan han dött på tisdagen, om han
hade ont av slagsmålet men då skyllt på sin vanliga åkomma.
Grels Matsson frikännes.
1726 ht 59
--
Grels Matsson i Humsjön besvärar sig på sin mors Maria Pålsdotters vägnar över att
hon ej fått någon lösen för den del hon ärvt efter sin far Pål Matsson i Spettungen och
som nu besittes av hennes syskon och syskonbarn.
1727 ht 51
--
Sextondelshemmanet Humsjön,som asserorn Johan Borgström köpt 1742 28/6
av Grils Matsson Kaflen i Humsjön för 300 d smt.
1742 ht 302

Fødsel:
Födelse- och dopbok Gunnarskog (S) C:1 (1688-1706) Bild: 18 Sida: 13
d 3 Martij Mattes Grelsson föddes i Axl af Ehrliga foräldrar
Maria Påhlsdotter föddes i Spottungen i Frijsdalen
(Meget usikker registrering)

Død:
Dødsår fremgår af hustruen Gunilla Jakobsdotters begravelse 30 juli 1770, hvor det oplyses at manden døde for 2 år siden.

Grells blev gift med Sofia Henriksdotter. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Note(Registreringer i Kenneth Alexis Bergmans databaase)
Oplysning om Sofia Henriksdotter er baseret en note, der fremgår af "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725" udarbejdet af Gunnar Almqvist.
--
Finnsdrängen Grels Matsson i Humsjön och löskonan Sofia Henriksdotter
ibedem bötar för lönskaläge (lejermål) 10 d smt var.
För Sofias del andra resan..
1717 vt 3
--
Grels Matsson og Sofia Henriksdotter opholdt sig altså begge i Humsjön 1717, men boede ikke nødvendigvis sammen. Datteren Maria blev født 18. april 1717.

Notater:

Note(kopieret fra Kenneth Alexix Bergman)
"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1741-1750"
Gunnar Almqvist
--
Hustru Karin Danielsdotter förhöres angående ett rykte hon utspritt, att Johan Olofsson
Håtack i Kymmen som dött sistl. 24/5, blivit illa slagen av Grels Matsson i Humsjön och
dött därav.
Hon berättar att när Olof Håtack i Kymmen höll barnöl söndagen 22 maj var många
grannar där bl a hans bror Johan och Grels Matsson, vilka kom i slagsmål med
varandra. Johan var vid tillfället mycket berusad.
Hans bror Olof uppger att han försökt skilja slagskämparna åt, men att de åter har
börjat tampas och då har Johan blivit liggande på marken och när han vaknat upp
bett Lars i Kymmen om hjälp att komma därifrån varpå Johans hustru Annika Larsdotter
och hustru Britta Jonsdotter lett honom till stugan.
Han har jämrat sig men ej på grund av slagsmålet utan sin vanlig åkomma svår
håll och sting. Han bad brodern Olof att hämta en ask med kvicksilver och annat
hopblandat som han brukar ta vid sådana attacker.
Johans änka Annika säger sig ha frågat sin man innan han dött på tisdagen, om han
hade ont av slagsmålet men då skyllt på sin vanliga åkomma.
Grels Matsson frikännes.
1726 ht 59
--
Grels Matsson i Humsjön besvärar sig på sin mors Maria Pålsdotters vägnar över att
hon ej fått någon lösen för den del hon ärvt efter sin far Pål Matsson i Spettungen och
som nu besittes av hennes syskon och syskonbarn.
1727 ht 51
--
Sextondelshemmanet Humsjön,som asserorn Johan Borgström köpt 1742 28/6
av Grils Matsson Kaflen i Humsjön för 300 d smt.
1742 ht 302

Død:
Död och begravningsbok Gunnarskog C:1 (1688-1706), side 172
1698 nr. 41, d 22 Maj Mates Grelson föddes .sjön af Khelige foreldrar ?, d 5 Juny begrafedes hand ålder 28 åhr

Mats blev gift med Maria Påhlsdotter Mammoinen den 8 mar. 1696 i Gunnarskog Kyrka. Maria (datter af Pål Matsson Mammoinen) blev født cirka 1672 i Spettungen, Mammola, sødra Lekvattnet, Värmland Län; døde den 7 maj 1742 i Bogen, Gunnarskog Församling, Värmlands Län; blev begravet den 23 maj 1742. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Fødsel:
Note (Ole Thyge Plannthin)
Ved begravelsen angives, at Maria er født i Bogen. Hvis oplysningen om, at hun er datter af Pål Mattsson Mammoinen er korrekt er hun imidlertid født i Spettungen, Fryksände

Død:
Död och begravningsbok Gunnarskog C:3 (1719-1731), side 195
1742 nr. 54, Marie Bogen, d 7. Maji dödde fattige Änken Marie i Bogen, föd ibidem, f. Pål m. Kari, begrafs d.23. Maji lefvet 70. åhr

Notater:

Gift:
Vigselbok Gunnarskog C:1 (1688-1706), side 13
1696 d 8 Marty Mattes Greelson föddes i Axl. af Ehrlige foräldrar og Maria Påhlsdotter föddes i Spettungen i Fryk..

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 11.413/11.425/11.435 (Plannthin)
• Alias: Greger Olsen

Notater:

Note(Finnar i Väst af Jarl Ericson, side 109)

Grells Olovsson Kavalainen kom inte, som många forskara-kåsörer till leda upprepat, under 1600-talets första årtionde til Gunnarskog. Sanningen var at Grells enligt sin egen dödsruna föddes 1610 i Finland och ej antecknad i mantalslängd för Bogen förrän 1674, för at sedan fremstå fram til 1688. Från 1679 finns hans söner i mantalslängd långt in på 1700-talet.

För år 1674 och 1675 var Grells antecknad som änkling med två söner och en sonhustru. 1676 var Grells åter antecknad som gift man och hade altså gift om sig någon gång 1675. Vid den tiden utskrevs mantalslängd de första veckorna i januari resp år, varför det som står i mantalslängd gällde förhållandet vid tidspunkt resp år.
***

Note fra GENI(Jan-Olov Ånskog m.fl.)

Greger Olofsson finns med i Prestens Manntall 1664 då han står skriven som oppsitter i Varaldsskogen i Vinger: Akershus fylke, Øvre Romerike prosti, Manntall 4 (RA/EA-4070/J/Ja/Jab/L0004), 1664-1666, oppb: Riksarkivet. Sogneprestenes manntall, sidan 319.
http://arkivverket.no/URN:db_read/ft/35500/160/ Bildlänk: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-ft10051005102161.jpg

Han återfinns senare i Bogen i Gunnarskog mellan åren 1674-1688:

Mantalslängder 1642-1820 Örebro län, SE/RA55203.19/33 (1674) Bildid: A0003155_00128

Mantalslängder 1642-1820 Örebro län, SE/RA55203.19/46 (1688) Bildid: A0003168_00313 1701 "d 19 October afled Salligen Grells Olufs i Bogen födder i Finland af ehrlige föräldrar. m: Hustru Ilin. 27 ejusdem begrafen hans åhlder 90 åhr".

1674 och 1675 var Grells antecknad solm änkling med två söner och en sonhustru. 1676 är han åter antecknad som gift. Grell var gift minst två gånger. Den första hustrun hette Anna och den andra hustrun Marit Henriksdotter.

Lämning finns efter hans hus i Bogen. Det ligger norr om fastigheten Grillsmon. Källa: Ragnar Nyström, Staffan Eriksson och Larry Eriksson

"Skogsfinnar, eller svedjefinnar, var en grupp finnar främst från Savolax i dåvarande östra rikshalvan av Sverige som flyttade till delar av Norrland, Bergslagen och Värmland samt Norge (Hedmark) från 1590-talet till omkring 1640. Begreppet svedjefinnar var tidigare det vanliga, men har numera oftast för gruppen i Sverige ersatts av begreppet skogsfinnar, eftersom deras näringsfång var vida större än enbart svedjebruk, inte minst konventionellt åkerbruk och boskapsskötsel.[1]

Skogsfinnarna försörjde sig till en början på svedjebruk, men omkring 1640 begränsades svedjebruk i lag för att skog behövdes för bergsbruk. Savolaxarna blev då torpare, i Bergslagen med skyldighet att arbeta som kolare knutna till bergsbruken. De finnar som arbetade inom svenskt hyttbruk sedan mitten av 1500-talet kunde troligen även komma från andra delar av östra rikshalvan.[2] Dessutom var fiske och jakt av betydelse."

Mantalslängder Gunnarskog.

1674: Örebro län 1642-1820 (S, T) 33 (1674) Bild: 1430 Sida: 776
Boogen (v903401.b1440.s777)
Grels 1-0-2-0-0-1
Samull 1-0-0-1

1675: Örebro län 1642-1820 (S, T) 34 (1675) Bild: 2260 Sida: 850
Boogen (v903402.b2280.s852)
Grels 1-0-2-0-0-1
Anders Jacobsen 0-0-0-0 sum 2

1676: Örebro län 1642-1820 (S, T) 35 (1676) Bild: 2030 Sida: 169
Boogen (v903403.b2040.s170)
Grels 1-1-1-1

1677: Örebro län 1642-1820 (S, T) 37 (1678) Bild: 2290 Sida: 209
Boogen (v903405.b2300.s210)
Grels 1-1-2-0-0-1

1678: Örebro län 1642-1820 (S, T) 37 (1678) Bild: 2290 Sida: 209
Boogen (v903405.b2300.s210)
Grels 1-1-2-0-0-1

1682: Örebro län 1642-1820 (S, T) 40 (1682) Bild: 2510 Sida: 238
Bogen (v903408.b2530.s240)
Grels 4
Johan 1

1686: Örebro län 1642-1820 (S, T) 44 (1686) Bild: 2430 Sida: 237
Bogen (v903412.b2450.s239)
Grels 3

Død:
Död och begravningsbok Gunnarskog C:1 (1688-1706), side 180
1701 nr. 15, d 19 october ? Sallige Grells Olöff i Bogen föddes i Finland af eherlige föräldre der m: Hustru Ilin, 27 ejusdem begrafen hans ålder 90 åhr

Grell blev gift med Marit Påhlsdotter Mammoinen cirka 1654 i Vinger. Marit døde cirka 1714. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 11.436 (Plannthin)

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Bopæl: fra 1649 til 1673, Spettungen, Lekvattnet, Värmland Län

Notater:

Pål Matsson Mammoinen ryddet Spettungen i Lekvattnet på 1640 tallet.

Note (Fra hjemmeside for Lekvattnet)

Den finska kolonisationen i Spettungen
**************************************
Pål Matsson Mammoinen ryddet Spettungen i Lekvattnet på 1640 tallet.

I juni 1640 vittnar nämnden vid tinget, att torp ej kan upptagas på skogen ifråga, detta tydligen därför att redan något år tidigare en finne bosatt sig där. Vid tinget samma höst befinner sig också en nybyggare Maths Mammoinen på Spetungeskogen i full träta om ängsmarker med finnen Påvel Larsson i Långenäs vid Kymmen. Denne Maths som tydligen är sjuklig, går ur tiden omkring år 1651.

Sonen Pål Matsson, som tidigt tagit vid gården, får denna skattlagd som 1/4 kronohemman redan år 1649. Pål tillhör släkten Mammoinen – han nämnes 1667 som Påffuel Mam – och står kvar i längderna till och med 1673.

Sonen Maths efterträder honom till inpå 1690-talet, då släkten Mammoinen av allt att döma försvinner från Spettungen, alldeles som Gottlund uppger, och andra släkter uppträder på hemmanet. Framdeles kvarvarande av dessa blir släkten Riekkinen (eller möjligen Rikkinen), som enligt en av Gottlund anförd tradition sagts leda sitt ursprung från en från Finland inkommen kapten Rek eller Rick (Richard Brobergs ”Finsk invandring till mellersta Sverige, jfr sid. 105).

I början av 1700-talet är den företrädd på hemmanets tvenne gårdar av Anders Sigfridsson i nedre Spettungen och Sigfrid Sigfridsson i övre Spettungen.
Bägge gårdarna är numera avfolkade och öde, byggnaderna rivna och ägorna skogsmark.”


Bopæl:
Pål tillhör släkten Mammoinen – han nämnes 1667 som Påffuel Mam – och står kvar i längderna till och med 1673.