| Notater |
- Note(Kopieret fra Mona-Lis Melin, baseret på Ljusnarsberg Krönika)
Förmodligen den förste som byggde i Ljusnarsberg. Enligt ett brev dat. Örebro 16/3 1606 Uppå 3 sina grannars wägnar beswärat sig, öfwer dem wederfaren orätt och öfwerwåld på de ägor som de uppröjt, af andra som bodde 2 mihl därifrån. |Henrik Nilsson förekommer första gången i landskapshandlingarna 1606 då han förestår en av fyra Nybyggen wid Saleboda som då har upprättats. Han skrivs tillsammans med hustru och en son. Övriga nybyggare är Anders Pålsson, Mats Göransson och Henrik Jakobsson.
Cirka 1599
Är den som börjar skogsröja och bruka i Vintermossen. Sönerna Pål och Hindrich tar senare över och Pål är den som noteras betal Kyrkoskatt 1647., Vintermossen, Ljusnarsberg, Örebro, Sverige
Ljusnarsberg (T), Vintermossen
Mellem 1630 og 1647
Ljusnarsberg Krönika af Karl Hult, side 215-216.
I äldre skrifter omtalas - tror det var bl a Ljusnarsbergs krönika (Karl Hult)? - sju (7) bröder som varit bosatta i Ljusnarsberg. Och så länge detta bara framgår i skrift får man ta uppgiften med en nypa salt. Men här har jag i alla fall dokumenterat tre bröder - Per, Anders, Nils och sannolikt även Pål Henriksson ("Svart-Pål") i Vinermossen och Henrik Henriksson Werre som en fjärde och femte bror. (Henrik finns bl a i Vintermossen, och där bodde Pål, så det är ingen slump).
Af bygdelagen torde Ljusnarsbygden få räknas som den äldsta. Af Drivii visitationsprotokoll framgår, att 1629 för 30 år sedan kom en finne från Värmland, benämnd Henrik, och blef den förste nybyggaren i Ljusnarstrakten. Det var Henrik Nilsson vid Ljusnarn.
Det heter också om honom: Mäst alle ther nu bo, ähre hans sööner, mågar och slächtingar. Ljusnarssläkten var således stor. Sammanställes härmed den tradition, som anföres af Odelstieriia i jordeboken under Vintermossen, att af sju från Finland öfverkomna bröder har en, Henrik Werre, stannat vid Vintermossen, så ligger det antagandet nära till hands, att Ljusnaresläkten (till hvilken Henrik Henriksson Werre mycket väl kan höra) utbredde sig icke blott vid Ljusnarns stränder utan vidare nedåt Salbofall och Vintermossen. Uppgiften att Henrik Nilsson kom från Värmland behöfver icke betyda mer än att den väg, på hvilken han kom, när han var ute och sökte sig en lämplig boningsplats, ledde genom Värmland. Det är numera väl bekant, att de första finska emigranterna i början på 1580 talet drogo hän till hertig Karls hertigdöme, hvarvid de genom Södermanland och Närke öfver Karlskoga kommo till den Värmländska bergslagen.
|
Anebasen — Ole Thyge Plannthin
- 1613
