Marit Henriksdotter

Notater:

Fødsel:
Födelse- och döpbeok Gräsmark (S) CI:1 (1710-1722) Bild: 58 Sida: 107 (v6594.b58.s107)
1720 nr. 1, Soranstorp 2 Januarii föddes Hindrich Samuelson och Maria Hendrichsdotters barn i Soranstorp af ährl föräldrar och döptes d 10 ejusdem af ... och blef i dopet Kalled Marit Mandvitt: ...

Familie/Ægtefælle/Partner: Daniel Tomasson Luoiainen. Daniel blev født den 17 okt. 1711 i Borrsjön, Gräsmark Församling, Värmland Län; blev døbt den 22 okt. 1711; døde den 6 apr. 1782 i Tyskebjerget, Åsnes, Hedmark, Norge; blev begravet den 8 jun. 1782. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Noter (Kenneth Alexis Bergman)

"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725"
Gunnar Almqvist
--
Henrik Samuelsson i Soranstorp uppvisar sina svärföräldrars Henrik Henrikssons i Bredsjön och hans hustrus Karin Matsdotters försäkran att han skall äga 1/2 Soranstorp för att han hjälp dem att lösa detta torp, varjämte svärfadern skall återbetala 20 rd som han ytterligare har lånat av mågen.
1717 ht 12
--
Henrik Henrikssons och Karin Matsdotters i Bredsjön son Henrik Henriksson d.y. samt mågarna Erik Eriksson i N. Ängen och Pål Johansson i Tiskaretjärn vill driva sin svåger Henrik Samuelsson från halva Soranstorp, deras mödernejord. Såsom arvejord får lotten bördas av Henriks barn, men eftersom Henrik Samuelsson "begivit sig från Norge och äktat hans dotter av orsak att här i orten få hemvist", varför han också hjälp svärfadern med pengar, finner rätten skäligt att Henrik Samuelsson får besitta lotten så länge svärfadern lever.
1718 ht 85
--
"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1741-1750"
Gunnar Almqvist
--
Henrik Henriksson och Karin Matsdotter har 1717 16/1 testamenterat mågen Henrik Samuelsson halva Sorantorp och 1726 29/12 testamenterat dottern Marit hälften av sina 2/3 i Bredsjön, som de köpt.
Henrik Samuelsson yrkar nu, sedan svärfadern dött, att det första testamentet skall gälla och det andra till Marit och hennes man Olof Johansson i Bredsjön förklaras ogiltigt.
Olof vill däremot tillträda sin hustrus arvslott i Soranstorp.
Rätten finner att Henrik ej kan bestrida Olof hustrus rätt i vare sig Bredsjön eller Soranstorp. Henrik vädjar till lagmansrätten.
1736 vt 102
--
Henrik Samuelsson i Soranstorp har 1738 (ht 158b) fått i byte av Kristoffer Kristoffersson i Långenäs dennes del i Soranstorp mot vederlag av Henriks del i Bredsjön.
Deras släkting Olof Johansson i Bredsjön kräver nu att bytet upphävs, eftersom lotten i Soranstorp tillhör deras hustrus mor resp. mormor Karin Matsdotter i Bredsjön, som ännu lever och ej gett sitt samtycke till bytet.
Henriks hustru Maria Henriksdotter har på sin mans vägnar inget emot att bytet återgår, då hon själv ej gett sitt bifall därtill och man ej heller visat att deras mors Karin Matsdotters egedom skiftats. Bytet upphävs.
1739 ht 112
--
Suuroinen, förmodligen förste bebyggare av Soranstorp
"källista för släktträd Bergqvist Finnskogen"

Henrik blev gift med Maria Henriksdotter Haikoinen den 9 jun. 1717 i Fryksände Kyrka. Maria (datter af Henrik Henriksson Haikoinen og Karin Matsdotter Ikoinen) blev født den 23 aug. 1688 i Bredsjön, Fryksände Församling, Värmlands Län; døde den 4 jan. 1772 i Långetjärn, Gräsmark Församling, Värmland Län; blev begravet den 12 jan. 1772. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Alias: Karin Henriksdotter
• Alias: Maria Henriksdotter

Notater:

Fødsel:
Fødselsdato udregnet pga. alder ved begravelsen.

Død:
Död- och begravningsbok Gräsmark (S) CI:2 (1751-1769) Bild: 99 Sida: 224
1772 nr. 1, Långkärn Hustru Maria Henriksd. 83 åhr 4 mdr 12

Notater:

Gift:
Vigselbok Fryksände (S) CI:1 (1707-1732) Bild: 199 Sida: 391 (v6469.b199.s391)
1717, d 9 Juni ... Hindrik Samuelsen och Maria Hindrikdatter ved Bresiön ...

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Alias: Samuel Henriksson

Notater:

Note: Uddrag fra Vinger Bygdebok bd. 3, side 642.

Aronstorpet. Navnet skulle helst. vært Oranstorpet etter den finneætten som tok plassen i begyn-nelsen av 1700-årene, for den hørte til ætten Orainen, oftest av prestene skrevet bare Oran. Så sent som langt opp i forrige hundreår kunne en finne formen Aaranstorpet for eksempel i kirke-bøkene.

Den første vi vet om her, het Samuel Henriksen Orainen, som døde på Aronstorpet i 1729, omkring 89 år gammel. Hvor han hadde vært før han kom hit, vet vi ikke. Ingen av barna er født her, vi vet ikke engang om vi har funnet dem alle. Men de som er ført i ættelisten, er alle nevnt som hørende heime på Aronstorpet

Det var en dattersønn av Samuel som ble husmann på Aronstorpet etter bestefaren, Peder Abrahamsen het han, og han var sønn av Abraham Pedersen Langperstorpet. Hans mor døde da gutten var 5 år, og han vokste opp hos besteforeldrene. Siden — het det ved vitneopptaket i 1758 — drev han plassen sammen med bestemoren så lenge hun levde og etter hun var død.

Men ved den tid ble plassen delt. I 1758 satt Peder Abrahamsens enke, da gift på den ene plassen. Husmannen på den andre het Mortensen. Det ser helst ut til at den delen han hadde, var den nordre.

Død:
Kirkebog Vinger prestekontor, Ministerialbok nr. 1, 1689-1729, s. 275
1729 Junii, Den 12de Fest Tr. Pr. v. Vinger ... Begravet Samuel Henrichsen Aaran gl: 89 Aar

Samuel blev gift med Gjertrud Eriksdotter Porkka cirka 1676. Gjertrud (datter af Erik Klemetsson Porkka og nn Steffensdatter Mulikka) blev født cirka 1640 i Sandsjö, Orsa Finnskog, Dalarna; døde i 1741 i Aronstorpet, Varaldskogen, Vinger Sokn, Hedmark; blev begravet den 3 sep. 1741. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Alias: Gjertrud Eriksdotter Halloten

Notater:

Død:
Kirkebog Vinger prestekontor, Ministerialbok nr. 2, 1730-1751, s. 80
1741 Septembr, 3die Dom 14 pt. Tr. Pr. v, Vinger begr Gjertrud EricsD Halloten gl. 95

Notater:

Note (Kenneth Alexis Bergman)

"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700"
Gunnar Almqvist
--
Finnen Henrik Henriksson får ersättning av husfinnarna Erik Samuelsson,
Lars och Per Grelssöner, Anders Moilan, Anders, Mats och Hans Sigfridssöner
samt Mats Matsson på Granbäcksskogen för skada som deras hästar
gjort i hans rågbråte.
1696 ht 100
--
Tomas och Mats Henrikssöner i Bredsjön vill utlösa sin mellanbroder
Henrik Henriksson från hemmanet men rätten anser detta kunna tåla tre åbor.
Modern bor kvar hos en av dem.
1693 vt 68
--
Tomas och Henrik Henrikssöner i Bredsjön försöker komma in på Lekvattnet,
som deras fader skall ha köpt av sal. Daniel Andersson i Lekvattnet,
vilket bekräftas av Daniels änka Marit Mickelsdotter. Eskil Eriksson i Önneby
visar dock att S. Lekvattnet vid förra tinget tilldömts bolbyn.
1687 ht 37
--
"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725"
Gunnar Almqvist
--
3/4 i Bredsjön, varav Henrik Henriksson i Bredsjön dels äger sin brorslott, dels
1700 köpt sin systers Anna Henriksdotters 1/8 i Bredsjön för 9 rd och sin systers
Börit Henriksdotters arvslott för 9 rd samt 1701 tillbytt sig brodern Mats Henrikssons
del för jord i Speke i Gillberga härad efter skrift och attest d.1 februari 1701. Upbud
av Henrik 1 g.
1701 vt 89
--
Fasta för finnen Henrik Henriksson i Bredsjön på 2/3 av Bredsjön. Resten har han utan
lösen avstått till brorsonen Tomas Tomasson och hans syskon.
1703 vt 29
--
Henrik Henriksson och Olof Persson i Bredsjön har enats om delningen av hemmanet.
Olof, som står i Tomas Tomassons ställe, har i söder Moilanstorpet och Pyntetorpet
och Henrik har i väster torpet Rösebacken.
1706 ht 14
--
Henrik Henriksson i Bredsjön begär stadsfästelse av den delning som förättas
sistlidne 3-4/6 i Långetjärn, såväl som vid det västra torpen Soranstorp och
Luketorp.
Henrik i Bredsjön äger 1/3 i hemmanet och Henrik och Per Henrikssöner äger 2/3
efter sin far Henrik Matsson i Sorantorp.
De senare har fört saken inför hovrätten.
1713 ht 24
--
Per och Henrik Henrikssöner behåller för sina 2/3 det äldre torpet Långetjärn
jämte Luketorp under det att Henrik i Bredsjön för sin 1/3 i Långetjärn får Soranstorp
men lämnar 20 rd i jämkning.
Om Per och Henriks far ej vill flytta från Soranstorp, skall Henrik i Bredsjön i stället
tillträda det äldre torpet Långetjärn men ändå betala dem 20 rd.
1714 ht 107
--
Henrik Henriksson i Bredsjön har instämt Henrik Matsson i Sorantorp och hans söner
Henrik,Johan, Per och Mats vid Långetjärn och Luketorp.De har inte stått vid den förlikning
som gjorts därför betalar Herik ytterligare 5 rd.
1715 ht 78
--
Ägarna till Bredsjön har tillsagt finnen Henrik Persson i Pyntetorpet på deras ägor att
avflytta, varför hans och hans förfäders arbete med uppodling och husbygge skall
värderas, eftersom han skall ersättas därför.
1721 vt 42
--
"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1726-1740"
Gunnar Almqvist
--
Eftersom Kritsoffer Matsson i Långenäs 1724 (ht 179) ingått förlikning med svågern
Henrik Henriksson i Sorantorp, finner rätten skäligt att vid vite av 10 rd smt förbjuda
Henrik och hans huskarl Olof Olofsson i Rintetorp att för sin hälft i torpet intaga längre
än norr om bäcken och nordost intill Rintetjärn eller att bruka mer än för 1/10 i skogen
på 1/6 Långenäs, vilket utsalg kristoffer bör delge henrik och Olof, vilka nu uteblivit.
1727 vt 41
--

Henrik blev gift med Karin Matsdotter Ikoinen. Karin (datter af Mats Matsson Ikoinen og Karin Simonsdotter Kauttoinen) blev født i 1662 i Södra Ängen, Gräsmark Församling, Värmland Län; døde i 1741 i Bredsjön, Fryksände Församling, Värmlands Län. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Note (Kenneth Alexis Bergman)

"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725"
Gunnar Almqvist
--
Henrik Henriksson i Bredsjön anser det framgår av domen vid 1704
att hans hustru Karin Matsdotter är berättigad till arv i Ragvaldstjärn
efter sin mor sal. Karin Simonsdotter "tillsammans med hennes broser
Lars Simonssons barn"
1717 ht 74
--
"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1726-1740"
Gunnar Almqvist
--
Hustru Karin Matsdotter och hennes dotter Marit Henriksdotter lagsökes
av sina mågar resp. svågrar Erik Eriksson i N. Ängen och Pål Kristoffersson
i Långenäs för att de vid arvskiftet efter Karins man Henrik Henriksson i Bredsjön
skall ha undandolt 60 rd.
Marits man Olof Johansson svarar på sin svärmors och sin hustrus vägnar,
att Karin undanhållit 12 dubbla karoliner specie men utan hans hustrus
vetskap. Marit frikännes, men modern döms förlusig sin andel i beloppet,
som hon tillika med en lika stor summa bör betal sin mans arvingar.
1736 ht 157

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 12.771 (Plannthin)
• Bopæl: fra 1643 til 1645, Multtjärn, Fryksände Församling, Värmlands Län
• Bopæl: fra 1649 til 1664, Sandsjö, Orsa, Kopparbergs Län
• Bopæl: fra 1663 til 1676, Brandval Finnskog, Hedmark

Notater:

Note(Kopieret fra Kenneth Alexis Bergmans hjemmeside)

Omkring år 1643 grundade han Mulltjärn i Fryksände socken, Bosatt i Öieren, Brandval finnskog Norge (1665), dit kom närmast han från Orsa finnmark där han varit bosatt i Sandsjö på sin svärfaders (Staffan Pålsson Mulikka) torp.
--
"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700"
Gunnar Almqvist
--
Generalmajoren Jonas Gyllenspets har låtit fängsla och åtala finnen Johan Sigfridsson i Vittjärn, boende invid norska gränsen, för att han lämnat upplysningar till fienden, vilket Johan dock förnekar. Finnen Erik Jönsson i Långerud uppger att han i Norge, där han då bott, sett Johan Sigfridsson och hans broder Nils i Vittjärn jämte Johans svärfader Erik Klemetsson, som bor på norska sidan, tala med en norsk fänrik vid namn
Per Andersson, och nämnde Erik Klemetsson hade sedan sagt Erik Jönsson, att hans måg Johan och dennes broder Nils lämnat fänriken upplysningar om Sverige, bl. a. att Gyllenspets skulle vid den tiden ha rest hem från Eda skans till Gylleby för sin hustrus begravning.
Johan menar dock att det inte varit brodern Nils som varit med utan hans syskonebarn Jakob Persson. Fänriken Erik Klemetsson, kommendant över bönderna vid gränsen, säger sig ha hört andra finnar vid gränsen klaga över att Vittjärnspojkarna lämnar upplysningar till Norge. Rätten hänskjuter ärendet till hovrätten. Johan föres till Karlstads fängelse.
1676 ht 43
--
Henrik och Staffan Erikssöner vid Arnsjön och Vittjärn bötar för klander mot Abraham Sigfridssons i Multtjärn fastebrev från 1684 vt (nr 47) på hemanet Multtjärn.
1687 ht 78
--
Erik Klemetsson i Multtjärn bötar 40 mk för lönskaläge med Marit Johansdotter.
Marit håller sig undan.
1680 vt 9
--
Överbyborna besvärar sig över att de ej fått ersättning av finnarna i Multtjärn på deras utskog. Bolbyn tillerkännes nu 20 d kmt att betalas med 2/3 av hustrun Karin Matsdotter och hennes man Erik Klemetsson, som upptagit hemmanet, samt 1/3 av Abraham Sigfridsson, som köpt sin lott av hustru Karin.
1690 ht 41
--
"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725"
Gunnar Almqvist
--
Erik Burk * var den förste som röjde mark. Hans stuga köptes för 58 år sedan av finnen Olof Remmes, och när denne efter 1,5 år dog, sålde änkan torpet till Per Ojen, under vilket det skattlades och kom att benämnas nedre Multtjärn.
Sedan kom Per Ojens far, Per Ojen d.ä. med hustru och barn från Gästrikland och slog sig ner hos honom. När Per Ojen d.y. blev änkling, sålde han halva torpet till fadernför 10 rd, men med förbehåll att hans barn skulle ha rätt att återlösa lotten.
Även fadern blev änkling, överlät torpet till sonen Erik Ojen och flyttade till Viggen (N. Ny) där han gifte om sig.
Per Ojen d. y. följde med sina barn med till Viggen, där han och fadern ca ett år senare blev dödade av norrmännen under ofreden.
Olof Persson uppger att när fadern ihälslagits och barnaskaran skingrats har han kommit till Norge, har där varit knekt men "nu på sjunde årtet" kommit hem och funnit att Erik Ojens änka Karin Matsdotter sålt till sin måg Abraham Sigfridsson, som vid 1684 vt 47 fått fasta på 1/4 Multtjärn.
Rätten finner att man kan inte utan order från högre ort riva upp saken
1709 ht 52

Flere registreringer
https://www.geni.com/people/Erik-Porkka/6000000011424579467?through=6000000011424194748

Note(Finneslekter VI)
Erik: opptog Multtjärn i 1643. solgte seg ut allerede 1645. I 1649 frem til 1664 er han å finne i skattelengder i Sandsjö i Orsa, hvor han overtar svigerfarens torp. I 1661 er Erik nevnt i skattemanntall i Grue, 2 år etter i 1663 for første gang nevnt i skattemanntallet for Brandval. Her er han fram til 1676 da han må ta seg over til Sverige igien. Fra ca 1684 er han å finne i Multtjärn hvor han gifter seg på nytt.
Ut fra dette ser det ut som Erik må ha flyttet tidligere fra Sandsjö en det som kommer frem der. Han kan jo ha fungert i
skattelistene som bruker etter at han flyttet til Grue. Dette gir vel svaret på Porkala i Vålberget. Trolig er det Erik Porka som er opphavet til den plassen.

I Domboka 1680 vt 9
Erik Klemetsson i Multtjärn bötar 40 mk for lönskeläge med Marit Johansdotter. Marit holder seg undan.

I Domboka 1687 ht 78
Henrik och Staffan Erikssönner vid Arnsjön och Vittjärn bötar for klander mot Abraham Sigridsson i Mulltjärn fastebrev från 1684 vt (nr47) på hemmanet Multtjärn.

I Domboka 1690 ht 41
Överbyborna besvärer sig över att de ej fått ersättning av finnarna i Multtjärn på deras utskog. Bolbyn tillerkekännes nu 20 d kmt att betalas med 2/3 av hustrun Karin Matsdotter och hennes man Erik Klemetsson, som upptagit hemmanet, samt 1/3 av Abraham Sigfridssøh, som kjöpt sin lott av hustru Karin.

I Domboka 1713 vt29
Abraham Sigridsson i Multtjärn har nu enligt utslag vid förra tinget (12ht98) med sig sina vittnen, Henrik Eriksson Burk i Arnsjön jävas för nära svågerskap med Abraham
Nevnt i Tingboka SØ 1671 s 43. 1672 s 17b. 1673. s 2 sak 3

Erik blev gift med nn Steffensdatter Mulikka. nn (datter af Steffen Pålsson Mulikka) blev født i Sandsjö, Nästgård, Orsa, Kopparbergs Län; døde før 1690 i Hedmark, Norge. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 12.772 (Plannthin)

Notater:

Noter (Kenneth Alexis Bergman)

"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700"
Gunnar Almqvist.
--
Mats Matsson i S. Ängen har genom brand förlorat en torkria med inneliggande säd.
1700 ht 34
--
Mats Matsson i S. Ängen bötar för osynt fallhygge.
1699 ht 40
--
Änklingen Erik Matsson i S. Ängen och Britta Jakobsdotter pliktar för lönskaläge. Britta har fött barn.
1698 ht 20
--
Åborna i N. Västerrottna Björ Bengtsson, Jon Larsson, Arvid Jonsson, Bengt Persson, Anders Torbjörnsson, Nils Persson, Jöns Olofsson och Elof Persson begär att S. Ängen skall frånskiljas, vilket även Mats Matsson i S. Ängen är med på.
1696 vt 46
--
Tvisten mellan å ena sidan finnarna Mats Matsson och Henrik Matsson i S. Ängen på egna och syskonens vägnar och å andra Erik Josefsson i Långetjärn om äganderätten till Långetjärn uppskjutes till nästa ting. Mats Matsson uppges vara halvbror till Erik Josefsson.
1695 ht 76
--
Nämnden har verkställt syn på gränsen mellan N. och S. Ängen, varvid såväl Mats Matsson i S. Ängen som Mats och Simon Simonssöner i N. Ängen åberopat de senares fastebrev av år 1666.
1692 ht 91
--
Husfinnen Jakob Henriksson i S. Ängen har dött efter en sårskada han ådragit sig vid ett besök hos Torbjörn Jönsson på Nässkogen. Änkan Kerstin Pålsdotter och den dödes broder Olof Henriksson på N. Ängen misstänker Torbjörn för att ha orsakat skadan, men enligt denne har Jakob varit berusad vid tillfället och råkat falla.
Som vittnen nämnes fjärdingsmannen Per Bengtsson i Uddheden, Henrik Ambian i S. Ängen, Lars Simonsson i Ragvaldstjärn, Lars Andersson i Bjurbäcken (Brunskog), Mats Göransson ib och Mickel Simonsson ib.
Någon ovänskap har ej rått mellan Jakob och Torbjörn, och Torbjörn har Jakobs dotter i sin tjänst. Torbjörn frias från misstanke om vållande.
1692 vt 4
--
Finskan Ingrid Pålsdotter och hennes moder har 1686 skattat för Ulvsjön och då tagit grödan av hemmanet. Mats Matsson i S. Ängen tillträdde hemmanet 1687, men Ingrid har ändock bärgat hö och säd. Hon säger sig ha velat avvakta syn på hemmanet av landsfiskalen Krogh. Ingrid bötfälls.
1688 vt 51
--
Mats Matsson i S. Ängen anklagar Per Styr och hans svägerska pigan Ingrid Pålsdotter i Ulvsjön för att ha tagit Mats hö i Ulvsjön. Finskan Karin Bengtsdotter och hennes dotter Ingrid Pålsdotter har dock haft landshövdingens tillstånd att för fattigdoms skull bärga grödan men ej höskörden. Målet uppskjutes.
1687 vt 48
--
Simon Simonsson i N. Ängen ålägges att ersätta Mats Matsson i S. Ängen för ett ihjälslaget svin.
1687 vt 50
--
Finskan Karin Bengtsdotter på Långenässkogen försöker tillsammans med tvenne döttrar hustrun Britta och Ingrid Pålsdöttrar att återvinna från S. Västerrottnas åbor Nils Nilsson, Per Nilsson, Per Ivarsson, Halvard Eskilsson och Knut Månsson torpet Ulvsjön, som deras man resp. fader Pål Filipsson för 30 rd och 5 tunnor råg köpt av finnen Mickel.
Denne har för längesedan dött. Pål har överlåtit torpet till en viss Knut Månsson, vilken dock fördrivits av jordägarna.
Kärandena har fått sina dokument uppbrända när fienden skövlade Mången, där de då haft sitt tillhåll. Svarandena bevisar att de köpt S. Västerrottna med torp av sal. Sven Camén och senare sålt Ulvsjön till Mats Matsson i S. Ängen för 20 rd, s om fått fasta därpå 1680 (vt nr 38).
Dessförinnan har Ulvsjön mest legat öde sedan Pål Filipsson för c:a trettio år sedan lämnat det. Kärandena yrkar att man skall höra dels Mickel finnes dotter, dels änkan efter Knut Månsson.
Denne Knut har efter avflyttningen från Ulvsjön bott på annat torp på ägorna.
Målet uppskjutes.
1684 vt 16
--
Finskan Karin Bengtsdotter påstår sig ha rätt att bruka torpet Ulvsjön, som hennes man Pål Filipsson för trettio år sedan köpt av en viss Blå Mickel. Denne lär ha haft tillstånd att uppta torpet på kronomark, vilket nu bekräftas av Mats Sigfridsson i Trehörningen (Gunnarskog) och Erik Johansson i Långenäs.

S. Västerrottnas åbor Nils Nilsson, Halvard Eskilsson och Per Nilsson hävdar dock att Pål lämnat torpet öde, och Karin erkänner att hennes man begett sig till sina brorsbarn i Deje. Västerrottnaborna anser torpet Ulvsjön jämte övriga torp ha inkluderats när de 1680 köpt hemmanet av Sven Camén för 400 rd. Mats Matsson i S. Ängen har 1680 (vt nr 38) fått fasta på torpet.

Enligt domboken 1659 (nr 23) har Ulvsjön då legat öde sedan år 1655. Finska huskvinnan Valborg Olofsdotter i Ängen vittnar, att hon och hennes man Per Nilsson bott i Ulvsjön i tjugo år, innan Mats i Ängen kommit och bränt torpet. Rätten anser Påls köp av år 1648 ej längre gälla sedan torpet dömts fast under Camén.
1684 ht
--
Ödehemmanet Ulvsjön (G) har köpts av Mats Matsson, som lagt det till sitt hemman S. Ängen, varför han nu skall skatta för 1/4 hemman.
1680 vt 21
--
Mats Matsson i S. Ängen har köpt av åborna i S. Västerrottna ödehemmanet Ulvsjön för 20 rd.
1680 vt 38
--
Fasta på S. Ängen, som Mats Matsson köpt av Kristina Pleningsköld på
Västsjö för 40 rd.
1673 vt 17
--
Mats Matsson i S. Ängen anses berättigad att lösa S. Ängen på Gunneruds ägor, eftersom Gunnerudsborna upplåter det till honom, men han bör betala Mats Persson i Mången 5 rd för hans förfäders arbete.
1670 ht 47
--
Mats Persson och Mats Matsson i S. Ängen ålägges att ersätta Jakob Jakobsson ib för skada på hans råghässja.
1667 vt 30
--

Mats blev gift med Karin Simonsdotter Kauttoinen. Karin (datter af Simon Larsson Kauttoinen og Kerstin Halvardsdotter) blev født cirka 1635 i Gräsmark, Värmlands Län; døde cirka 1703 i Södra Ängen, Gräsmark Församling, Värmland Län. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Noter (Kenneth Alexis Bergman)
"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700"
Gunnar Almqvist.
--
Hustrun Karin Simonsdotter i S. Ängen frias från beskyllning om lönskaläge med drängen Olof Besp.
1683 vt 49
--
Hustrun Karin Simonsdotter i S. Ängen hade tvenne barnkullar, i den förra Henrik, Annika, Karin och Ellika, i den senare (hennes egen) Britta och Karin.
Arvet efter fadern Henrik Klemetsson var 146 rd 14 öre, varav förra kullens möderne är 58 rd 38 öre. Av resten, 87 rd 24 öre, har på 1/7 som tillkom sal. dottern Karin fallit 12 1/2 rd. Förra kullens fäderne är 75 rd, inalles 133 rd 38 öre, som nu deponeras hos morfadern Simon Larsson i Ragvaldstjärn och hans son Lars Simonsson.
1665 ht 34
--
"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725"
Gunnar Almqvist.
--
Lars Simonsson i Ragvaldstjärn arvingar skall vid nästa ting uppvisa fastebrev, om de vill bemöta hans systers Karin Simonsdotters arvingars krav på systerrätt i Ragvaldstjärn.
1703 ht 96

Død:
Lakune i kirkebogen for Gräsmark juli 1703 til marts 1704.

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 12.867, Ane 13.1541 (Plannthin)
• Alias: Klemet Henriksson Porkka

Notater:

Note(Kenneth Alexis Bergman)
Kom från Stöde i Medelpad. Bosatte sig i Ulvsjön där det ni fanns två bosatta finnar, han skattade för sammanlagt 36 mål. 1621 hade Klemet två ston, fem kor, tre kvigor, en tjur, 13 får, en get, fyra svin samt en tunna utsäde på åker.
Därtill hade han inte mindre än fyra tunnor utsäde i svedjeråg.
De två finnarna blev ofta bötfällda för hysande av lösfinnar, 40 mark styck.

Klemet blev gift med Karin Örjansdotter. Karin (datter af Örjan nn) blev født i 1590 i Vittjärn, Fryksände Församling, Värmland Län; døde i 1658 i Vittjärn, Fryksände Församling, Värmland Län. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 12.868, Ane 13.1542 (Plannthin)

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 12.705, 12.741 (Plannthin)
• Ane-nr.: Ane 13.1543 (Plannthin)
• Alias: Steffen Povelsson Mulikka
• Alias: Tapani Paavonpoika Mulikka
• Bopæl: fra 1620 til 1631, Fra Pääjärvi til Orsa, Sverige
• Bopæl: fra 1631 til 1640, Hamra, Gävleborg Län, Sverige
• Bopæl: 1640, Mulikkala, Vålberget, Grue Sokn, Hedmark

Notater:

Fra Orsa finnes disse opplysninger:
[DB 1636-12-13] Staffan Pålson i Sandsiö, född i Lauka sochn i Mulkamäki. Hade intet pass, utan sade sigh Riks Cancell- Welb.
Axel Oxenstierna tagit hans pass han hade ifrå Finland, när han det H. Nåde presenterade.
När länsmannen Hans Olofsson för första gången 1638 ger en förteckning över Orsas skattade finnar antecknas Staffan Pålsson i Sandsjö mr 5 personer.
I Kvarntullslängden (mtl) 1636 upptas under Sandsjö Staffan och hu. Helga (sannolikt Henrik Homuinen's änka).
1638 upptas Staffan Paulsson och Homo Hindrich.
1645 upptas Staffan Pålsson (8 personer) och Olof Andersson (2 personer).
1650 upptas Anders Staffansson (7 personer). Troligen en son till Staffan Pålsson..
1655 upptas under Tandsjö! Anders Staffansson (5 personer), bonde, hustru och tre inhyses.

Notater:

Note(Kopieret fra Kenneth Alexis Bergmans hjemmeside)

Barn:
Per Mattsson Ikoinen (1630 - 1717)
Henrik Mattsson Ikoinen (1633 - )
Matts Mattsson Ikoinen (1635 - 1704)
Mariana Mattsdotter Ikoinen (1640 - 1678)
Erik Matsson Ikoinen
--
"Näst gafs tillkiänna, huru Sigfrid Pedersson i Bredsjön, Fryksände Sochen
en finne hade nyligen mördat sin granne, Matts Erichsson i Långkiernen i samma Sochn, och straxt förrymbdt som man menar åth Norige, och nu skall hans hustrun haffua begynt att föryttra och sällia bort boet och achta sin koos effter honom. Rätten fan för godt att låta Gode Män skiffta boet, och taga twådelen som Mannen kommer till, ifrån hustrun och sättia honom i taka händer, til thes saaken bliffuer edsfört, och i medlertijd låta stämpa honom Sigfrid Pedersson såsom hör nu offentligen aff rätten förmedels förste resan, altingh at swara til sin saak."
--
Långetjärn upptogs omkring 1640 av Mats Eriksson Ikoinen
och inskrevs i Jordeboken 1649, som "Nybygge"; det skattlades 1650 som 1/4 h. Iko-Mattes eller Ikorne-Mattes,

Så länge fick dock icke MATTS vara med; Gottlund berättar i sin "Dagbok..." om varför; "... Den förste som upptagit detta ställe skall varit en Ikoinen

Hans hästar hade en gång gjort skada på en HindrikHaikoinens sveder. De
råkade varandra i skogen och sutto och pratade härom. Ikoinen ville förlikning och bad härom. Haikoinen svarade:
Jag skall nog förlika dig och slog därpå med bösspipan honom i huvudet, varav den andre genast dog. Han nedgömde honom i bäcken Tunturinpuro, Hustrun frågade vid hemkomsten varföre han vore så sorgsen, Han berättade för henne saken och rymde till Norge. Stället heter ännu Murraho.."
--

Mats blev gift med Sofia Persdotter. Sofia døde i 1685 i Långetjärn, Gräsmark Församling, Värmland Län. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Alias: Simon Larsson

Notater:

Noter (Kenneth Alexis Bergman)

Simon Smed, Simon Larsson Kauttoinen, f. omk.1595, var bössesmed och kom från Örebro. Gottlund får sig berättat om Simon Smed, och skriver i sin "Dagbok ..." "som varit en kronosmed i Örebro och ännu sedemera gjorde bössor här i Ragvaldstjärn. Simon Kauttoinen hade varit ett år i Örebro, rymt och blivit efterlyst. Han kom till Elvdalen och tjente hos en smed, men yppade aldrig sin konst.

En gång då smeden varit längre bort, och man behövde en gammal yxa reparerad, så gjorde han det. Då smeden kom hem, såg han och betraktade yxan, och sade: "Du är just den mannen, den efterlyste smeden, men det må du vara."
Sedan for han till Ragvaldstjärn och tog därpå skatt, varav stammen ännu finns kvar samt mycket utgrenad."

Domboken 1653

Om Hällebergsborna ej kan med godo få Simon Larsson smed i Ragvaldstjäm att avflytta, bör han få stanna kvar och dessutom tilldelas erforderlig skog från bolbyn.
Samme Simon smed befinnes skyldig att ersätta Hällebergsborna för skada som hans hästar gjort i en rågbråte.
--
Lars Simonsson, en finne som bebodde ett nytt hemman vid namn Ragvaldstjärn. Detta hemman hade så sent som strax före 1640 röjts av finnen Per Larsson, kallad Lekare-Per. Han löste det av Hällebergs åbor med 7 riksdaler och 7 tunnor råg och fick det skattlagt 1642 som 1/8 skattehemman.
Han lämnade det emellertid samtidigt vind för våg och drog norrut i Fryksdalen, där han med landshövding Olof Stakes byggnadssedel av den 16/11 samma år upptog Mangen i nuvarande Vitsand och även där förblev bosat.
Ragvaldstjärn övertogs då för resterande utlagor år 1643 av den ovannämnde Lars Simonsson, som bröt mera mark och byggde till torpet åtskilligt.
Hans son Simon Larsson Smed fick senare vid mitten av 1650-talet genom överenskommelse med hällebergsborna lagt till torpet så mycken skog som erfordrades, för att det i fortsättningen skulle göra skäl för 1/8 hemman, som det blivit åsatt 1642 men svårligen kunnat motsvara.
--

Død:
Död- och begravningsbok Gräsmark (S) CI:1 (1710-1722) Bild: 77 Sida: 145
1694 nr. 8, Simon Larsson Halvardsdotter i Rafvalskiärn

Simon blev gift med Kerstin Halvardsdotter cirka 1628. Kerstin blev født cirka 1605; døde i 1696 i Ragvaldstjärn, Gräsmark Församling, Värmlands Län; blev begravet den 18 nov. 1696. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Død:
Död- och begravningsbok Gräsmark (S) CI:1 (1710-1722) Bild: 79 Sida: 149
1696 nr. 71, Kirsten Halvardsdotter i Rafvalskiärn