Anders Henriksson Ikoinen

Anders blev gift med Annika Persdotter den 31 maj 1761 i Gräsmark Kyrka. Annika blev født i 1715 i Gräshöjden, Gräsmark Församling, Värmland Län; døde den 19 jan. 1779 i Södra Ängen, Gräsmark Församling, Värmland Län; blev begravet den 24 jan. 1779. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Gift:
Lysnings- och vigselbok Gräsmark (S) CI:2 (1751-1769) Bild: 123 Sida: 272
1761 nr. 7, d 31 Maij blefve drängen Hindrik Anders. S. Engen och Pigan Maria Persdotter ? Höyden

Notater:

Noter (Kenneth Alexis Bergman)

För Södra och Norra Ängen träffas en mängd namn i längderna hela 1600-talet igenom, vilket gör alla försök att följa hemmanens utveckling ganska osäkra, och detta så mycket mera som man ända till åtminstone mitten av 1650-talet vanligen nyttjar endast beteckningen »Engen» för båda bebyggelserna. Somliga av de framskymtande personerna är förmodligen husfolk och inhyses, andra synes ha några andelar i jordinnehavet.

Bittra tvister om äganderätter förekommer och leder i ett fall t.o.m. till mord, då Store Jacob Pedersson i Södra Ängen år 1648 slår ihjäl sin broder. Jordeböcker och andra längder från 1620-talet har divergerande och ibland troligen även delvis oriktiga uppgifter om de första nybyggarna, men genom sammanställning av olika längder vågar man ändock som tämligen säkert fastställa, att namnen på de första finnarna varit Peder i Södra och Sigfrid i Norra Ängen. I Södra Ängen kom nya ägare omkring 1650 efter Peder och hans söner med finnen Hindrik Clementsson och sedermera Mats Matsson. Norra Ängen övertogs av Simon Larsson omkring 1630, vilken någon tid efter århundradets mitt synes ha efterträtts av flera söner i tur och ordning. Här liksom i Södra Ängen förefaller även ett flertal andra finnar tidvis framåt 1600-talet ha innehaft eller brukat arvsandelar eller odlat upp små torplägenheter på hemmanets marker.

Henrik blev gift med Maria Olofsdotter. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Noter (Kenneth Alexis Bergman)

"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700"
Gunnar Almqvist.
--
Mats Matsson i S. Ängen har genom brand förlorat en torkria med inneliggande säd.
1700 ht 34
--
Mats Matsson i S. Ängen bötar för osynt fallhygge.
1699 ht 40
--
Änklingen Erik Matsson i S. Ängen och Britta Jakobsdotter pliktar för lönskaläge. Britta har fött barn.
1698 ht 20
--
Åborna i N. Västerrottna Björ Bengtsson, Jon Larsson, Arvid Jonsson, Bengt Persson, Anders Torbjörnsson, Nils Persson, Jöns Olofsson och Elof Persson begär att S. Ängen skall frånskiljas, vilket även Mats Matsson i S. Ängen är med på.
1696 vt 46
--
Tvisten mellan å ena sidan finnarna Mats Matsson och Henrik Matsson i S. Ängen på egna och syskonens vägnar och å andra Erik Josefsson i Långetjärn om äganderätten till Långetjärn uppskjutes till nästa ting. Mats Matsson uppges vara halvbror till Erik Josefsson.
1695 ht 76
--
Nämnden har verkställt syn på gränsen mellan N. och S. Ängen, varvid såväl Mats Matsson i S. Ängen som Mats och Simon Simonssöner i N. Ängen åberopat de senares fastebrev av år 1666.
1692 ht 91
--
Husfinnen Jakob Henriksson i S. Ängen har dött efter en sårskada han ådragit sig vid ett besök hos Torbjörn Jönsson på Nässkogen. Änkan Kerstin Pålsdotter och den dödes broder Olof Henriksson på N. Ängen misstänker Torbjörn för att ha orsakat skadan, men enligt denne har Jakob varit berusad vid tillfället och råkat falla.
Som vittnen nämnes fjärdingsmannen Per Bengtsson i Uddheden, Henrik Ambian i S. Ängen, Lars Simonsson i Ragvaldstjärn, Lars Andersson i Bjurbäcken (Brunskog), Mats Göransson ib och Mickel Simonsson ib.
Någon ovänskap har ej rått mellan Jakob och Torbjörn, och Torbjörn har Jakobs dotter i sin tjänst. Torbjörn frias från misstanke om vållande.
1692 vt 4
--
Finskan Ingrid Pålsdotter och hennes moder har 1686 skattat för Ulvsjön och då tagit grödan av hemmanet. Mats Matsson i S. Ängen tillträdde hemmanet 1687, men Ingrid har ändock bärgat hö och säd. Hon säger sig ha velat avvakta syn på hemmanet av landsfiskalen Krogh. Ingrid bötfälls.
1688 vt 51
--
Mats Matsson i S. Ängen anklagar Per Styr och hans svägerska pigan Ingrid Pålsdotter i Ulvsjön för att ha tagit Mats hö i Ulvsjön. Finskan Karin Bengtsdotter och hennes dotter Ingrid Pålsdotter har dock haft landshövdingens tillstånd att för fattigdoms skull bärga grödan men ej höskörden. Målet uppskjutes.
1687 vt 48
--
Simon Simonsson i N. Ängen ålägges att ersätta Mats Matsson i S. Ängen för ett ihjälslaget svin.
1687 vt 50
--
Finskan Karin Bengtsdotter på Långenässkogen försöker tillsammans med tvenne döttrar hustrun Britta och Ingrid Pålsdöttrar att återvinna från S. Västerrottnas åbor Nils Nilsson, Per Nilsson, Per Ivarsson, Halvard Eskilsson och Knut Månsson torpet Ulvsjön, som deras man resp. fader Pål Filipsson för 30 rd och 5 tunnor råg köpt av finnen Mickel.
Denne har för längesedan dött. Pål har överlåtit torpet till en viss Knut Månsson, vilken dock fördrivits av jordägarna.
Kärandena har fått sina dokument uppbrända när fienden skövlade Mången, där de då haft sitt tillhåll. Svarandena bevisar att de köpt S. Västerrottna med torp av sal. Sven Camén och senare sålt Ulvsjön till Mats Matsson i S. Ängen för 20 rd, s om fått fasta därpå 1680 (vt nr 38).
Dessförinnan har Ulvsjön mest legat öde sedan Pål Filipsson för c:a trettio år sedan lämnat det. Kärandena yrkar att man skall höra dels Mickel finnes dotter, dels änkan efter Knut Månsson.
Denne Knut har efter avflyttningen från Ulvsjön bott på annat torp på ägorna.
Målet uppskjutes.
1684 vt 16
--
Finskan Karin Bengtsdotter påstår sig ha rätt att bruka torpet Ulvsjön, som hennes man Pål Filipsson för trettio år sedan köpt av en viss Blå Mickel. Denne lär ha haft tillstånd att uppta torpet på kronomark, vilket nu bekräftas av Mats Sigfridsson i Trehörningen (Gunnarskog) och Erik Johansson i Långenäs.

S. Västerrottnas åbor Nils Nilsson, Halvard Eskilsson och Per Nilsson hävdar dock att Pål lämnat torpet öde, och Karin erkänner att hennes man begett sig till sina brorsbarn i Deje. Västerrottnaborna anser torpet Ulvsjön jämte övriga torp ha inkluderats när de 1680 köpt hemmanet av Sven Camén för 400 rd. Mats Matsson i S. Ängen har 1680 (vt nr 38) fått fasta på torpet.

Enligt domboken 1659 (nr 23) har Ulvsjön då legat öde sedan år 1655. Finska huskvinnan Valborg Olofsdotter i Ängen vittnar, att hon och hennes man Per Nilsson bott i Ulvsjön i tjugo år, innan Mats i Ängen kommit och bränt torpet. Rätten anser Påls köp av år 1648 ej längre gälla sedan torpet dömts fast under Camén.
1684 ht
--
Ödehemmanet Ulvsjön (G) har köpts av Mats Matsson, som lagt det till sitt hemman S. Ängen, varför han nu skall skatta för 1/4 hemman.
1680 vt 21
--
Mats Matsson i S. Ängen har köpt av åborna i S. Västerrottna ödehemmanet Ulvsjön för 20 rd.
1680 vt 38
--
Fasta på S. Ängen, som Mats Matsson köpt av Kristina Pleningsköld på
Västsjö för 40 rd.
1673 vt 17
--
Mats Matsson i S. Ängen anses berättigad att lösa S. Ängen på Gunneruds ägor, eftersom Gunnerudsborna upplåter det till honom, men han bör betala Mats Persson i Mången 5 rd för hans förfäders arbete.
1670 ht 47
--
Mats Persson och Mats Matsson i S. Ängen ålägges att ersätta Jakob Jakobsson ib för skada på hans råghässja.
1667 vt 30
--

Mats blev gift med Karin Simonsdotter Kauttoinen. Karin (datter af Simon Larsson Kauttoinen og Kerstin Halvardsdotter) blev født cirka 1635 i Gräsmark, Värmlands Län; døde cirka 1703 i Södra Ängen, Gräsmark Församling, Värmland Län. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Noter (Kenneth Alexis Bergman)
"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700"
Gunnar Almqvist.
--
Hustrun Karin Simonsdotter i S. Ängen frias från beskyllning om lönskaläge med drängen Olof Besp.
1683 vt 49
--
Hustrun Karin Simonsdotter i S. Ängen hade tvenne barnkullar, i den förra Henrik, Annika, Karin och Ellika, i den senare (hennes egen) Britta och Karin.
Arvet efter fadern Henrik Klemetsson var 146 rd 14 öre, varav förra kullens möderne är 58 rd 38 öre. Av resten, 87 rd 24 öre, har på 1/7 som tillkom sal. dottern Karin fallit 12 1/2 rd. Förra kullens fäderne är 75 rd, inalles 133 rd 38 öre, som nu deponeras hos morfadern Simon Larsson i Ragvaldstjärn och hans son Lars Simonsson.
1665 ht 34
--
"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725"
Gunnar Almqvist.
--
Lars Simonsson i Ragvaldstjärn arvingar skall vid nästa ting uppvisa fastebrev, om de vill bemöta hans systers Karin Simonsdotters arvingars krav på systerrätt i Ragvaldstjärn.
1703 ht 96

Død:
Lakune i kirkebogen for Gräsmark juli 1703 til marts 1704.

Notater:

Note(Kopieret fra Kenneth Alexis Bergmans hjemmeside)

Barn:
Per Mattsson Ikoinen (1630 - 1717)
Henrik Mattsson Ikoinen (1633 - )
Matts Mattsson Ikoinen (1635 - 1704)
Mariana Mattsdotter Ikoinen (1640 - 1678)
Erik Matsson Ikoinen
--
"Näst gafs tillkiänna, huru Sigfrid Pedersson i Bredsjön, Fryksände Sochen
en finne hade nyligen mördat sin granne, Matts Erichsson i Långkiernen i samma Sochn, och straxt förrymbdt som man menar åth Norige, och nu skall hans hustrun haffua begynt att föryttra och sällia bort boet och achta sin koos effter honom. Rätten fan för godt att låta Gode Män skiffta boet, och taga twådelen som Mannen kommer till, ifrån hustrun och sättia honom i taka händer, til thes saaken bliffuer edsfört, och i medlertijd låta stämpa honom Sigfrid Pedersson såsom hör nu offentligen aff rätten förmedels förste resan, altingh at swara til sin saak."
--
Långetjärn upptogs omkring 1640 av Mats Eriksson Ikoinen
och inskrevs i Jordeboken 1649, som "Nybygge"; det skattlades 1650 som 1/4 h. Iko-Mattes eller Ikorne-Mattes,

Så länge fick dock icke MATTS vara med; Gottlund berättar i sin "Dagbok..." om varför; "... Den förste som upptagit detta ställe skall varit en Ikoinen

Hans hästar hade en gång gjort skada på en HindrikHaikoinens sveder. De
råkade varandra i skogen och sutto och pratade härom. Ikoinen ville förlikning och bad härom. Haikoinen svarade:
Jag skall nog förlika dig och slog därpå med bösspipan honom i huvudet, varav den andre genast dog. Han nedgömde honom i bäcken Tunturinpuro, Hustrun frågade vid hemkomsten varföre han vore så sorgsen, Han berättade för henne saken och rymde till Norge. Stället heter ännu Murraho.."
--

Mats blev gift med Sofia Persdotter. Sofia døde i 1685 i Långetjärn, Gräsmark Församling, Värmland Län. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Alias: Simon Larsson

Notater:

Noter (Kenneth Alexis Bergman)

Simon Smed, Simon Larsson Kauttoinen, f. omk.1595, var bössesmed och kom från Örebro. Gottlund får sig berättat om Simon Smed, och skriver i sin "Dagbok ..." "som varit en kronosmed i Örebro och ännu sedemera gjorde bössor här i Ragvaldstjärn. Simon Kauttoinen hade varit ett år i Örebro, rymt och blivit efterlyst. Han kom till Elvdalen och tjente hos en smed, men yppade aldrig sin konst.

En gång då smeden varit längre bort, och man behövde en gammal yxa reparerad, så gjorde han det. Då smeden kom hem, såg han och betraktade yxan, och sade: "Du är just den mannen, den efterlyste smeden, men det må du vara."
Sedan for han till Ragvaldstjärn och tog därpå skatt, varav stammen ännu finns kvar samt mycket utgrenad."

Domboken 1653

Om Hällebergsborna ej kan med godo få Simon Larsson smed i Ragvaldstjäm att avflytta, bör han få stanna kvar och dessutom tilldelas erforderlig skog från bolbyn.
Samme Simon smed befinnes skyldig att ersätta Hällebergsborna för skada som hans hästar gjort i en rågbråte.
--
Lars Simonsson, en finne som bebodde ett nytt hemman vid namn Ragvaldstjärn. Detta hemman hade så sent som strax före 1640 röjts av finnen Per Larsson, kallad Lekare-Per. Han löste det av Hällebergs åbor med 7 riksdaler och 7 tunnor råg och fick det skattlagt 1642 som 1/8 skattehemman.
Han lämnade det emellertid samtidigt vind för våg och drog norrut i Fryksdalen, där han med landshövding Olof Stakes byggnadssedel av den 16/11 samma år upptog Mangen i nuvarande Vitsand och även där förblev bosat.
Ragvaldstjärn övertogs då för resterande utlagor år 1643 av den ovannämnde Lars Simonsson, som bröt mera mark och byggde till torpet åtskilligt.
Hans son Simon Larsson Smed fick senare vid mitten av 1650-talet genom överenskommelse med hällebergsborna lagt till torpet så mycken skog som erfordrades, för att det i fortsättningen skulle göra skäl för 1/8 hemman, som det blivit åsatt 1642 men svårligen kunnat motsvara.
--

Død:
Död- och begravningsbok Gräsmark (S) CI:1 (1710-1722) Bild: 77 Sida: 145
1694 nr. 8, Simon Larsson Halvardsdotter i Rafvalskiärn

Simon blev gift med Kerstin Halvardsdotter cirka 1628. Kerstin blev født cirka 1605; døde i 1696 i Ragvaldstjärn, Gräsmark Församling, Värmlands Län; blev begravet den 18 nov. 1696. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Død:
Död- och begravningsbok Gräsmark (S) CI:1 (1710-1722) Bild: 79 Sida: 149
1696 nr. 71, Kirsten Halvardsdotter i Rafvalskiärn